Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Drömgästen kallade Gårdskär "ökenplace"

Artikel 7 av 7
Arbetarbladet hälsar på 2016
Visa alla artiklar

Fisket var en viktig del i Gårdskäringarnas liv förr. Nu har industrin blivit ett nöje och man hittar annat att samlas kring. "Vi har många traditioner här i Gårdskär", säger Larsgöran Svensson.

Annons

Följer man Gårdskärsvägen från väg 76 till vägs ände kommer man till hamnen. Här möter ett gäng Gårdskärsentusiaster upp för att berätta vad som gör byn så speciell. Nils-Olof Engberg har tagit med sig ett par miniatyrer av kronorna som sitter på midsommarstången på Slåttervallen.

– Den härstammar från Åland. Det finns något liknande i Älvkarleby, men vi är ganska ensamma om den. Vi är stolta över den här stången, säger han.

Arbetarbladet besöker Gårdskär, Larsgöran Svensson och Nils-Olov Engberg

Originalkronorna är omkring en meter i diameter. Sex stora kronor med små kronor hängade i vardera hörn sitter på midsommarstången varje år. Gårdskärs gymnastik och idrottsförening och föreningen Gårdskär nu ordnar firandet och olika bydelar turas om med att förbereda stången.

– Det tar ungefär tre till fyra timmar på kvällen innan midsommarafton, säger Nils-Olof Engberg.

Läs också: Här är de nya bönderna i Gårdskär

Jobbet med att hålla midsommarstången fin är inte något som fixas på ett par timmar. Det är ett gäng som samlas på vintern för att bygga nya kronor och rams – girlanger av vass och tygbitar. Runt 150 meter rams sätts upp som segel på stången.

– Midsommarfirandet är en tradition här i Gårdskär och det kommer 300-400 personer, säger Larsgöran Svensson som många av Arbetarbladets läsare säkert känner igen, han har varit en flitig frilansande skribent i tidningen.

Läs mer: Larsgöran är Gårdskär

300-400 personer, det är i princip hela Gårdskär. 2010 hade statistiska centralbyrån räknat ihop 352 Gårdskäringar.

– Vi håller ihop i byn. Det finns en gemenskap här som jag tror är unik, säger Larsgöran Svensson.

När det behövs ställer byborna upp för sin bygd. Som när belysningen på motionsspåret behövde bytas ut. Då köpte byborna in de runt 50 stolpar som behövdes för 3000 kronor per stolpe. Nu har föreningen satt upp gula skyltar där man kan läsa vem som betalat stolparna.

Läs mer: Lysande jobb med nya stolpar i Gårdskär

Idrottsplatsen Slåttervallen stod klar i slutet av 40-talet. Här finns klubblokal, folkpark, fotbollsplan, hockeyplan och ett gym.

I år återuppstod populära Gårdskärsnatta. Musiktraditionen startade i början av 60-talet med Rock-Olga som ensam artist på dansbanan. Inträdet var en krona och samlades in som kollekt i en liten plåtburk. 1989 var det publikrekord när Orup lockade runt 4000 betalande.

– När det var så mycket folk så öppnade vi stora portarna. Vi hade en soptunna som kassaskåp, så vi bara kastade ner pengar i soptunnan. Det var tider det, säger Bertil Grönkvist.

På den tiden kunde bilkön in till Gårdskär vara drygt sju kilometer lång, ända ut till väg 76. Tio år senare uppträdde bland andra E-type och Markoolio på den sista Gårdskärsnatta på 16 år. När arrangören Micke Finell kontaktade idrottsföreningen hade de inte så lång tid på sig att fixa det praktiska – men det gick vägen och nu hoppas man få upprepa bedriften nästa år.

– Kort varsel var det. Men vi fixade det. Upp med en lapp på anslagstavlan: vi träffas ikväll, målar upp byggnader och fixar och donar. Några kvällar så var det klart, säger Nils-Olof Engberg.

Välanvänd anslagstavla vid Slåttervallen.

Drömgästen inför nästa år är redan klar, en svensk rockstjärna som varit på Gårdskärsnatta nio gånger och kallat byn "ökenplace" när han inte fick köra in med motorcykeln på området.

– Vi siktar på Jerry Williams om det går. Det är som Micke Finell säger "då välter vi parken", säger Larsgöran Svensson.

Läs också: Gårdskärsnattan återuppstår: "Det känns rätt från första stund"

I hamnen finns inte vatten och avlopp som klarar av fastboende, så här får man bara ha fritidshus.

Och det ryms fler traditioner i Gårdskär: varje år ordnar man veterancupen i fotboll och på vintern spolar byn upp en hockeyrink på Slåttervallen. Sotarfesten började som hamnföreningens firande för att de fått elektricitet i hamnbodarna och blev så populär att den blivit en årlig tradition med runt 300 besökare från både Gårdskär och utifrån. Då går det åt en hel del strömming.

– Det rör sig om en 100-150 kilo som vi steker och 70 kilo potatis. Nu ringer folk från Tierp och överallt och frågar när Sotarfesten är för de vill vara med, säger Bertil Grönkvist.

Trots att tusentals gått på olika arrangemang i Gårdskär har det för det mesta gått lugnt till.

– Jag känner bara till ett bråk, det var när raggarna kom på 60-talet, säger Nils-Olof Engberg.

Det som Gårdskär kanske varit mest känt för, Gårdskärs kvitter som ordnades varje onsdag under sommaren i många år med musik och tävlingar, har inte gjort come back än. Men man vet aldrig med Gårdskär. "Byn med drag" står det på Nils-Olof Engbergs t-shirt och det verkar inte vara någon överdrift

Sture Muhr står vid

Se fler delar av serien "Arbetarbladet hälsar på":

Ölbo, Hedesunda: Bränder, bärs och bruna hästar

Västerfjärden, Sandviken: Båtliv och kvarnruiner längs Västerfjärden

Långsjötorp, Ockelbo: Bland fisk och fjäril i Långsjötorp

Djupa, Tierp: Djupa – djur och natur djupt in i skogen

Marma, Älvklarleby: Marmas långa historia charmar besökare

Fagersta, Hofors: Arbetarbladet hälsar på i gruvidyllen Fagersta

Larsgöran Svensson, Nils-Olov Engberg. Gillis Östling och Bertil Grönqvist mött upp i hamnen för att berätta om sin älskade hembygd – Gårdskär.

Kan du inte få nog av alla härliga utflyktsmål? Kolla in var vi hälsade på 2015:

Åby, Gävle: Det olösta Åbymordet

Jädraås, Sandviken: Kjella ångrar inte att han skjöt mot tjuvarna

Ytterboda, Älvkarleby: Ytterboda: Spökhistorier och nakenbad

Sälgsjönäs, Hofors: Rösten som hörs i EU-parlamentet

Långviken, Tierp: 2 hus och 19 höns

Kalvs fäbodar, Sandviken: Birgit och Seppo stoppade fäbodens förfall

Brännsågen, Gävle: Brödramord, barndomsminnen och brusande forsar

Omkring sju kilometer in på Gårdskärsvägen kommer man till byn.

Det finns en mängd nyttoprylar som vittnar om historian som fiskehamn – som de här målade lateralprickarna av målat trä som placeras i infarten för att markera farleden för båtarna.

I början av 1800-talet stod optiska telegrafer längst kusten från Gävle och söderut, förbi Gårdskär. Med den kunde man varna om ryssen kom – och det gjorde de. I Gårdskär brände de hamnbyggnaderna som var lätta att tända med sina halmtak. Men in till byn kom inte ryssen.

Lars Vahlström hämtar ett svartvitt foto på sin pappa Lennart  och farfar Tore Vahlström i en fiskebåt utanför Skeppsholm, där familjen har en sommarstuga. Bilden är tagen 25 mars 1942 och fotograf var troligtvis Svante Lundgren, berömd naturfotograf från Gårdskär.

I idrottsklubbens stuga finns en gul tavla som summerar alla de artister som uppträtt på Gårdskärsnatta, en blandad skara med bland andraBosse Parnevik, Jerry Williams, Kent och E-type.

Från hamnen går en två kilometer lång muddrad kanal ut till havet där den gamla fyren fortfarande lyser väg åt de båtburna.

Det är gott om djur vid Gårdskärs kust. Från de minsta trollsländorna och spindlarna till de större.

Arbetarbladet besöker Gårdskär

Att hamnen ligger en bit från byn beror på landhöjningen. Först bosatte man sig på de högsta delarna av byn och hamnen har också fått flytta längre bort allt eftersom havet fått ge plats åt land.

Fisket var som störst under andra världskriget, då fiskade runt 24 båtlag från Gårdskärs hamn, med två-tre man per båt.

Gistvall för skötar, eller för den oinvigde: här torkade man näten.

Arbetarbladet besöker Gårdskär.

Alla artiklar i
Arbetarbladet hälsar på 2016