Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att ersätta pepparkaksdoften

/
  • JULBAK. Vid julbaket 2002 gjorde Arbetarbladet ett nedslag på Pricksfabriken. Några år senare lades produktionen ned, till sorg för Tierpsborna.

Annons

Det var september 2004. I Pricksfabriken mötte jag chockade och besvikna anställda. De hade precis fått beskedet att produktionen av pepparkakor och muffins skulle flyttas till andra anläggningar. Någon uttryckte att de vore bäst att sluta på en gång så ägarna stod där med ovana vikarier vid julproduktionen. Det låg ledsamhet i luften. En epok höll på att gå i graven.

Liksom brunnslocken förknippades pepparkakorna med Tierp. Det skulle ligga en ljuvlig kakdoft över samhället. Beslutet var oåterkalleligt. Aromen blåste undan.

Så började en ansträngning från de danska ägarna att hitta någon som ville köpa fabriken. Allt medan husen slokade med trasiga rutor och sorgsen fasad. Visserligen hängde den stolta Prickskylten kvar men de bruna delikatesserna var väck. En företagare från Uppsala dök upp. Han hade storstilade planer på bostadsrätter. Länge verkade det gå i lås. Då kom lågkonjunkturen. Den tänkta köparen drog sig ur.

Switsbake började en ny jakt. Att få någon att starta galleria var lönlöst. Nu är huset sålt till en lokal entreprenör som vill få liv i där igen. Det börjar med skrotlyftning för tjejer i helgen.

Säkert ler en och annan Tierpare belåtet. Exempelvis Seth Löfgren, son till grundaren Rune. När det vid juletid 2008 var Pricks-utställning i kommunhuset berättade Seth om sitt förhållande till byggnaden.

Han lekte där som barn. Fast det är ju bara ett pepparkaksminne i samhället...

Mer läsning

Annons