Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En av Sveriges första banor i sitt slag

/

Mitt emellan gamla och nya E4:an är en 700 meter lång supercrossbana snart färdig. Bakom satsningen ligger SMK Tierp, som för två år sedan var nära att lägga ned.

Annons

Under trädens svalkande skugga står en rad skåpbilar. Bland bilarna förbereder sig ett gäng killar inför dagens crossträning. De tar på sig skydd och startar sina motorcyklar. När de kör ut på SMK Tierps nybyggda supercrossbana lämnar de ett dammoln efter sig.

I dag finns ingen stationär och besiktad supercrossbana i Sverige. Det ville Roland Wikblom ändra på. När han var ute i Europa under 80-talet och tävlade i motocross fick han idéer till hur en bana skulle kunna byggas. Sökandet efter en plats har tagit tid, men nu är banan nästan klar. Och den ligger strax utanför Tierp.

– Det är en fullstor supercrossbanorna, som tävlingsbanorna i USA, säger Roland Wikblom.

I september förra året började bygget av den nya banan. I år har hoppen byggts och banområdet har dränerats på vatten. Klubben väntar på att en besiktningsman ska berätta hur banans belysning och säkerhetsstaket kan konstrueras, sedan blir det ombesiktning. Om allt går som SMK Tierp vill så finns snart en tävlingsklar supercrossbana. Intresse för banan råder det inte brist på.

– Folk står i kö för att få åka, men än är den inte öppen för allmänheten. Bara klubbmedlemmar får köra i dag, säger Roland Wikblom.

Det är påfrestande att träna cross i tryckande värme, det går åt mycket vatten och energidryck. I ett tillfälligt depåstopp berättar Jonas Wikblom vad han tycker om banan.

– Det bästa är att det är mycket hopp. Svåraste partiet är dubbelhoppen, det är en kort ansats där.

Jonas Wikblom och de andra ungdomarna i SMK Tierp tränar nu inför nästa tävling, Stora mälarfräsen på Gotland. Supercrossbanans många hopp gör att den utvecklar åkarnas teknik.

Roger Kroon, som ansvarar för barn- och ungdomsverksamheten, berättar att klubben är på väg att resa sig efter en tuff tid.

– På 90-talet fanns det 500 medlemmar, men sedan dalade det och för två år sedan var bara 14 kvar. Då bestämde vi oss för att antigen satsa eller lägga ned. Nu är vi runt 200, säger Roger Kroon.

Mer läsning

Annons