Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kapplasse – ett klippigt reservat med ren stillhet

/
  • SÖNDRIGT. Det finns fullt med skrevor bland Stockholmsgraniten.
  • VARNADE. Kapplasse, klippan som gett namn åt naturreservatet, är uppkallad efter den gamle fiskaren som från klippan och med lykta i handen varnade kollegor vid dåligt väder.

Det är ett kargt ställe. Som känns underbart levande. Första gången jag besökte naturreservatet Kapplasse på Hållnäshalvön var för elva år sedan. Som en del i Hållnäsveckan visade två guider de röda klipporna nere i havsviken.

Annons

Nu är jag tillbaka på platsen som skänker mig ro och är kittlande på samma gång. Det är 800 meter på en stig genom skogen fram till ett stentorg, bildat av granit som brutits sönder gång på gång. Fågelsång hälsar mig välkommen där jag kliver på en mark full av rötter. Det är rikligt med fallna träd där i barrskogen och jag funderar på hur stormar piskar naturreservatet. Men den här dagen hörs bara en lätt sus i bakgrunden från havet som skymtar mellan tallarna.

Plötsligt slutar skogen och stentorget tar vid. Det är som om en jätte kastat en näve grus över platsen. Där nedanför vid strandlinjen breder de fantastiska klipporna ut sig. En chans till balansgång och spaning mot horisonten.

Långt i fjärran skymtar röken från Skutskärsfabriken. Här finns små dalgångar och en vik full med äggovala vita stenar. Mindre klippor på stranden ser ut som rokokomöbler med sina mjuka linjer. Här slår jag mig ned med medhavd kaffetermos och kanelsnäckor. Jag blundar och lyssnar till havets brus. En motorbåt, modell halvsnabb, passerar liksom en man och en kvinna på en vattenskoter. En bit bort håller en man på att fiska. Liksom mig verkar han mest njuta av stillheten.

Mer läsning

Annons