Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Maria Karlsson känner sig hemma i Japan

/
  • ”I Japan blev jag accepterad och uppskattad på ett sätt som jag aldrig blivit tidigare”, säger Maria Karlsson som varit mobbad under större delen av sin uppväxt.
  • Eleverna tyckte att det var spännande när Maria kom på skolbesök.
  • Maria tillsammans med sin Takao, killen hon dejtade i Tokyo. ”Vi har hållit kontakten sedan dess. Vi ringer och sms:ar. När jag återvänder ska vi träffas igen.”
  • Det var tecknade mangaböcker och japanska filmer som väckte Maria Karlssons intresse för japansk kultur. Och sedan har intresset bara växt med åren.

ÖRBYHUS Redan när Maria Karlsson var 13 år tog hon kvällskurser i japanska. Nu efter studenten lämnar hon barndomshemmet i Örbyhus för att flytta till Japan.
– Jag har alltid haft en längtan dit, säger hon.

Annons

Maria Karlsson har fascinerats av Japan sedan hon var nio år. När Maria var 13 år började hon ta kvällslektioner på Medborgarskolan för att lära sig japanska, eftersom grundskolan i Örbyhus inte kunde erbjuda japanska på schemat. Hon var yngst i gruppen. Kvällskurserna fortsatte hon med i flera år. När det var dags att välja gymnasium letade hon efter en skola där hon skulle kunna fortsätta läsa japanska. Valet föll på Katedralskolan i Uppsala.

Hennes rum skvallrar om att där bor en person med gediget intresse för japansk kultur: japanska tecken på väggarna, mangaböcker, japanska filmer och figurer trängs i bokhyllorna. Maria plockar fram några leksaker som hon köpt i Japan och visar hur de fungerar.

Vad är det med Japan som du gillar så mycket?

– Det är kulturen, språket och landets spännande historia med samurajer och ninjor.

I höstas när eleverna i klassen skulle skriva ett specialarbete, tog Maria tillfället i akt att göra en studieresa till Tokyo. Hon reste ensam för att studera skillnader mellan den japanska och den svenska skolan. Vännen Suzuki Kazuna, som hon lärt känna via Instagram, hjälpte henne att hitta ett enkelt men bra boende i Ikebukuro som ligger i innerstadskommunen Toshima och är ett nöjes- och handelscentrum i Tokyo.

– Det var nervöst men samtidigt var det något som jag hade längtat efter länge. Hon mötte mig på flygplatsen. Hon och hennes familj tog hand om mig på bästa sätt.

Maria fick mycket uppmärksamhet på grund av sina blåa ögon och långa, vackra hår. När hon besökte en japansk skola fick hon skriva autografer och barnen ville känna på hennes hår.

– De hängde ut genom dörrar och fönster när jag kom till skolan. ”Wow, kolla hennes hår”, ropade de. Några barn bad mig att sitt vid fönstret så att de kunde titta ordentligt på mina ögon.

Maria skrattar generat.

– När jag började prata japanska blev de chockade. De trodde inte att utlänningar kunde tala och förstå japanska.

Hon blev förvånad över en del regler som japanska skolor har. På vissa skolor får eleverna inte ha körkort eller ha vilka färger de vill på sina cardigans. Endast färgerna mörkblå, svart och vit är tillåtna.

– Den japanska skolan är mycket mer strukturerad än den svenska och lärarna håller det de säger. Jag gillar det strikta, det lönar sig i längden.

Hela det japanska samhället känns strukturerat, tycker Maria.

– Alla står i kö överallt i Japan. När man ska med tåget är det en kö för dem som vill gå ombord och en kö för dem som vill gå av.

På tåget finns platser reserverade för äldre, gravida, skadade och kvinnor.

– En annan bra sak med det japanska tågsystemet är att om tåget är försenat delar tågpersonalen ut lappar till alla passagerare. Lappar som förklarar varför tåget är försenat och som de kan visa på skolan eller för sina arbetsgivare.

Hon var där på jullovet, över jul och nyår.

– Det var en annorlunda upplevelse att fira jul långt ifrån min familj. Jag åt jultårta med min vän och hennes familj, men tårtan gick nästan inte att äta för att den var så otroligt söt.

Maria träffade också en japansk kille.

– Vi bowlade på vår första dejt. Min väns storasyster följde med. Sedan ville han träffa mig igen och då gick vi på Disneyland i Tokyo. Det var jättekul!

Fascinationen för Japan blev bara djupare efter Marias studieresa.

– Människorna är så snälla och hjälpsamma. Jag ville aldrig åka hem. Jag blev accepterad och uppskattad på ett sätt som jag aldrig blivit tidigare, säger Maria som varit mobbad under större delen av sin uppväxt.

– Varenda dag där var underbar, jag glömde nästan bort att äta och sova.

I fredags tog Maria studenten från barn- och fritidsprogrammet. Nu ska hon uppfylla sin dröm och återvända till Japan.

– Jag vill flytta dit permanent. Jag vill i alla fall vara borta länge.

Ibland sitter hon barnvakt för att få ihop pengar till resan.

– Det fattas några tusen, men jag räknar med att kunna åka i juli.

Hon planerar att jobba på fritids ­eller förskola i Tokyo.

– Eller så satsar jag på en modellkarriär...

Mer läsning

Annons