Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vaccin mot masshysteri

/

Annons

emot att ta vaccinet. Verkligen. Har man fått alla statistiska uppdateringar om svininfluensan i flera månader så känns det nästan bra att motverka masshysterin genom att få den där nålen i armen. Jag menar, hur kan man på något sätt tveka på vaccinet. Det har ju blivit grundligt testat och allting… Men såklart att man tvekar på ett helt nytt vaccin. I för sig kanske en påskyndad testperiod är nödvändig för att undvika en pandemi. Folk har ju faktiskt dött. Jag längtar så mycket… Eller inte.

vad vaccinet skyddar mot jag tänker på när jag ska ta det, utan alla spännande bieffekter vaccinet kan ge. Trötthet, smärta i armen, feber… En 4-åring hamnade i koma. När jag missade mitt första vaccinationstillfälle fick jag alla möjliga sorters utskällningar av min mor. En minut senare så går vi en i en butik. Stora bokstäver på en tidning. ”Tog vaccinet, fick svininfluensan ändå.” Förtroendet stiger.

eventuella motviljan jag har mot vaccinet, förutom nålen i armen, är att ge efter för moraltanterna som tjatar på en. Du tar inte vaccinet för din skull, utan för din mammas, din pappas, din systers, dina jäkla husdjurs skull. Om jag nu skulle få svininfluensan, vaccinfri, skulle då inte vaccinet som mina släktingar förhoppningsvis då tagit göra så att de inte smittas? Så ska det ju funka. Men som sagt, vaccinet tog ju inte i ett fall som lyckades bli uppmärksammat. Om det hände i ett fall, hur många har det då inte bitit på? Beviset ska ju tydligen vara att man inte får svininfluensan. Om en pandemi skulle bryta ut och de vaccinerade skulle förbli friska så skulle det ju vara bevis för att det funkar. Men i brist på en pandemi då fallen inte skulle bli så brett utspridda så skulle ingen säkert veta om det funkade eller inte. Förtroendet stiger.

Och efter medias skräckpropaganda så är noll kr ett billigt pris att betala för en känsla av trygghet. Men innan man känner sig säker måste man också frukta vaccinet och dess potentiella bieffekter. Det finns folk som inte har fått några bieffekter alls och till och med undvikit den stickande smärtan som sprids i armen och halvt förlamar en. Men, det finns alltid någon man känner, eller känner till, som får bita i det sura äpplet för sin trygghet. Min egen syster var hemma i tre dagar för att vaccinet gjorde henne så pass dålig. När jag skriver de sista raderna, har även jag tagit den där förbannade sprutan, och med känseln delad på två i min vänstra arm, så undrar jag om jag också måste bli sjuk för att få min så kallade trygghet. Det återstår väl att se. En liten nål för mig, en stor trygghet för mänskligheten.


jacob.ivarsson@skola.gavle.se

Mer läsning

Annons