Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad hände med ”24 karat”?

Annons

Underhållningsprogram blir förnedrings-tv i allra högsta grad nu för tiden och experter på förnedrings-tv är väl ändå Kanal 5.

Tidigare var det ”Sanningens ögonblick” som dominerade som herre på täppan när det gällde förnedring. Ett program som jag såg glimtar ur ett par avsnitt av, innan jag resolut bytte kanal. Jag klarade inte av att se det, varken fysiskt eller psykiskt. Det hela gjorde mig illamående på riktigt och jag förstår inte vad det är som driver en människa till att ställa upp i ett sådant program. Att sitta där och erkänna den ena pinsamheten efter den andra för att det hela sedan ska eskalera till någonting långt värre. Ödesdigert, till och med sorgesamt. Det kändes som ett program som fick familjer att splittras till ingen nytta alls. För ett par tusen kronor extra i den ena partens ficka.

Nu har Kanal 5 gjort det igen. Lika fast annorlunda, skulle man kunna säga. Det ligger som på en helt annan nivå. Och nej, jag menar inte dokumentärserien om Ullared. Jag pratar om den nya satsningen ”Silent library”, ett japaninspirerat underhållningsprogram som ska vara sådär galet tokroligt men som faller platt. Fruktansvärt platt, faktiskt. Det blir bara blir äckligt, fjantigt och tråkigt. Att raka könshår under tystnad är åtminstone ingenting som jag ser som humor. Och Japaninspirerade underhållningsprogram har väl aldrig fått några vidare tittarsiffror i Sverige och ändå envisas man med att producera nya – lite värre, lite galnare. Och marknadsför dem sedan entusiastiskt som det galnaste och tokigaste programmet som någonsin har visats i svensk tv. Det känns lite som att ”det här är roligt egentligen, lär er att tycka om det. NU!”

Sanningen är den att sådana här program är ungefär lika roliga som ett plötsligt snöoväder i slutet av april. Man blir snarare irriterad än jätteglad.

Och på något vis kan jag tycka att de allra flesta svenska underhållningsprogram mer och mer börjar likna just den här typen. Vad hände med underhållningsprogram som ”Lagt kort ligger”och ”24 karat”? Jag vet inte om jag minns fel, om jag romantiserar 80- och 90-talets tv eller om det faktiskt var bättre svensk underhållning förr. Och jag vet inte om jag är helt fel ute när jag inte kan komma ihåg ett enda program som var ren förnedrings- tv. Det kanske visst fanns, fast jag har förträngt det.

Det låter kanske som att jag är värsta sortens tv-snobb men det är jag inte, verkligen inte. Jag kan faktiskt titta på nästan allt och dessutom tycka att det mesta är mer eller mindre servärt men på senare tid har det hänt allt oftare att jag har stängt av tv:n mitt i ett program.

Mer läsning

Annons