Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad har hänt med jobben i Gävle?

/

Gävle är en av de städer i Sverige som är hårdast drabbad av arbetslöshet.

6 608 personer är arbetslösa – nästa år spås de bli ännu fler.

Vad har hänt med staden som vill vara motorn i Gävleborg?

del 1

Annons

I de flesta regioner brukar regionhuvudstaden vara tillväxtmotorn. Men i Gävleborgs län är situationen det motsatta.

Leif Jansson, arbetsmarknadschef i Sandvikens kommun och analytiker av arbetsmarknaden åt länsstyrelsen, säger att Gävle och Gävleborg över tid tyvärr inte är något framgångsrikt exempel sett till sysselsättnings- och befolkningsutveckling.

– När det gäller exporten var Gävleborg under en rad år ledande i Norrland. I dag är det Norrbotten som har ledartröjan. Även Västerbotten har stärkt sin position den senaste tiden, berättar han.

Arbetsmarknaden här har länge dominerats av basen i svensk industri – papper, stål och verkstad. Det är vad många invånare direkt eller indirekt har levt av och jobbat med.

Industrierna fortsätter att leverera vinster – men nya maskiner och effektivare produktion har tagit plats på de anställdas bekostnad. Ett exempel är Korsnäs fabrik i Gävle där det i dag jobbar runt 1 000 personer – en fjärdedel av alla som arbetade där 1970.

Det är en utveckling som ibland liknas vid ett plåster som långsamt dras bort – utdraget och smärtsamt – och har gjort att arbetslösheten länge varit högre än riksgenomsnittet.

Robert Sivars Karlsson, vid Arbetsförmedlingen i Gävle, säger att Gävle i dag går igenom vad Västerås tidigare har gjort – en industristad som inte är mycket större men som har lägre arbetslöshet.

– De stora företagen här var länge skyddade. Närheten till råvarorna har inneburit låga produktionskostnader, som först med globaliseringen utsatts för verklig konkurrens. De stora företagen i Västerås, som ABB och Bombardier, utsattes för konkurrens mycket tidigare. Den rationaliseringsprocess som de redan gått igenom har först nu på allvar kommit hit, säger han.

En följd av det har blivit att Västerås därför också har kommit längre i kampen mot arbetslösheten. Det har bland annat kraftsamlats kring infrastruktursatsningar.

– Tåget mellan Västerås och Stockholm är alltid knökfullt. Så är det inte mellan Gävle och Stockholm. I Västerås jobbar folk några år i Stockholm för att bli mer konkurrensmässiga på hemmaplan. Sådant är vi inte vana vid i Gävle. Här pendlar man till Sandviken, punkt.

Robert Sivars Karlsson säger att det går att möta den stegrande arbetslösheten. Dalarna är ett exempel på en region som har lika stor befolkning och som går igenom samma strukturomvandling som Gävleborg – men där arbetslösheten endast är 7,8 procent.

– I Dalarna har det vuxit fram en helt ny näringsgren som fångat upp den bortrationaliserade arbetskraften. Det är besöksnäringen med Vasaloppet, Sälenfjällen och Siljansområdet.

I stället för att vara Gävleborgs motor har Gävle blivit kommunen som drar det tyngsta lasset arbetslösa av länets samtliga tio kommuner. En förklaring är att invånarna från de mindre kommunerna av tradition flyttar till Gävle. Ofta är det unga personer, en grupp där arbetslösheten är hög.

– Det är personer som tycker att de har flyttat en gång när de bosatt sig i Gävle och inte är sugna på att flytta igen, även om det inte finns jobb här, säger Robert Sivars Karlsson.

Han tycker att företrädare för Gävle måste bli bättre på att kraftsamla och satsa på det som är unikt för Gävle.

– Tanken att göra Gävle till Mellansveriges logistiknav är bra på så vis att transportmöjligheterna här saknar motstycke, med hamnen, E 4, tågen och när- heten till Arlanda. Men då ger man sig ut på ett område där konkurrensen redan är stor. Det gäller att hitta något eget, det är därför jag älskar Gävlebocken, säger han.

Leif Jansson säger att det görs bra saker – men att allt inte kommer att ge effekt de närmaste åren. Han skulle gärna se mer resurser till kommunerna och högskolan för kompetensutveckling, utlokalisering av offentliga jobb för att balansera strukturomvandlingens effekter och satsningar på infrastruktur

– Till exempel genom att bygga bort flaskhalsarna på Ostkustbanan. Det är ganska lätt att se att det är något som skulle ge effekt här snabbt. Mer resurser till stöd för affärsutveckling och riskkapital är också särskilt önskvärt här.

Martin Sköld, docent vid Handelshögskolan, forskar på hur industrier förändras över tid. Han säger att kommuner som utarmas av strukturomvandlingen måste komma på vad som gör just dem attraktiva.

– Det är ingen enkel uppgift. Politikerna klarar inte det på egen hand utan det krävs krafttag där även skola och näringsliv finns med. Att sitta passiv är inte konstruktivt, säger han.

Annons