Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad kostar ett barnbarn?

Annons

Ett människoliv om 547 år blir bara värt ett öre. Låt mig förklara varför myndigheter inte bör räkna med ränta när de gör kalkyl.
När offentliga organ räknar på om en investering är samhällsekonomiskt lönsam används så kallad kalkylränta eller diskonteringsränta. Detta för att kunna jämföra priset på betalningar som är skilda i tid.
Enligt Svenska kommunförbundets anvisningar är det lämpligt att bestämma kalkylräntan utifrån räntan på 5-åriga statsobligationer, men dagens statsobligationer är en helt olämplig måttstock att använda i längre tidsperspektiv. Den ekonomiska expansionen kommer nämligen inte att fortsätta i all framtid hur gärna vi än vill. Det är falsk matematik. När icke förnybara och icke förnyade naturresurser börjar ta slut får vi tvärtom en krympande ekonomi.
Med kalkylränta räknas en stor summa i framtiden om till en liten summa idag. Kostnader långt in i framtiden försvinner helt. Ett lite tillspetsat exempel är Trafikverket som värderar ett slumpvis människoliv i trafiken till 21 miljoner. Med deras kalkylränta på 4% blir ett liv om 18 år bara hälften så mycket värt som idag. Ett liv om hundra år blir värt 416 000 kronor idag, medan ett liv om 547 år bara blir värt ett öre idag!
Att räkna framtida kostnader som lägre inverkar negativt på miljön eftersom kostnader för miljökonsekvenser nästan alltid ligger långt in i framtiden. Kalkylräntan gör till exempel att kärnkraft bedöms som lönsammare än vindkraft, eftersom kärnkraftens kostnader inträffar senare.
Man kan knappast hindra privata företag från att räkna med kalkylränta. Offentliga organ däremot, bör sätta verksamheten i centrum inte lönsamheten. Framtiden ska väga lika tungt som nutiden. Och en kostnad bör räknas som lika stor oavsett när den inträffar. Annars kommer mänskligheten knappast att överleva särskilt länge till.
Kalkylräntan är uttryck för en ansvarslöst överdriven optimism som snyltar på framtiden och miljön!
J Torben Staehr
Deltagare i Glokala Tankesmedjan

Mer läsning

Annons