Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad rör sig i babyns huvud?

Redan vid en månads ålder kan spädbarn läsa av och tolka sin omgivning.

– Spädbarn förstår mycket mer än vad vi tidigare har trott, säger professor Gustaf Gredebäck.

Annons

Barn- och babylabbet vid institutionen för psykologi i Uppsala är världsledande inom dagens forskning om barns utveckling. Här jobbar drygt 30 forskare. Babylabbet tar även emot forskare och studenter från hela världen.

– Vi studerar bland annat hur barn upplever och förstår sin omgivning, säger Gustaf Gredebäck, forskare i utvecklingspsykologi och föreståndare.

Deras forskning har visat att barn är väldigt nyfikna och målinriktade redan som spädbarn.

– Man har en idé om att de bara jollrar omkring, men de har en inre drivkraft att utveckla sig själva. I samspel med sin omgivning kan man också förstå sin omvärld. När barn börjar krypa och lär sig göra nya saker, lär man sig också att förstå världen och andra människor bättre.

Spädbarn kan ju inte berätta vad de tänker eller vad de förstår. Men med kreativa metoder och anpassad, högteknologisk utrustning går det ändå att komma ganska långt. Pupillmätning är ett sätt. Ju svårare eller mer engagerande saker du tänker på, desto större blir din pupill.

– Det är otroligt spännande och viktigt att veta de grundläggande förutsättningarna och vad vi har med oss från födseln.

– En viktig byggsten i utvecklingen är att kunna förutsäga andra människors handlingar. När barn helt plötsligt kan se mål med andra människors handlingar har en avgörande påverkan. Det var något man inte visste, innan vi började göra de studierna.

Forskarna egna intressen och samhällets uppdrag avgör vilka forskningsprojekt som genomförs.

– Det kan vara något som vi ser hos våra egna barn. Om till exempel barn förstår något som man trodde att de inte skulle förstå. Många forskningsprojekt startar för att vi har en känsla för något. Vi vill prova olika teorier och se om de stämmer eller om det är möjligt att utveckla dem, säger Gustaf Gredebäck som själv är pappa till tre döttrar.

Pengar söker de från olika fonder. Vetenskapsforum är den största finansiären. Ibland gör staten och olika forskningsråd satsningar. Nyligen gjordes en stor satsning på att ta reda på mer om autism.

Forskningen kan användas på flera sätt. Ett grundläggande mål är att bättre förstå hur mänsklig intelligens formas.

– Det ena syftet är det vetenskapliga, att ta reda på hur hjärnan fungerar i samklang med omgivningen och vilka mekanismer som gör att vi kan förstå andra eller oss själva. Kunskapsbasen som vi bygger upp kan bidra till att rädda barn som är för tidigt födda, så man vet vilka åtgärder som behöver sättas in, eller hur vi bäst kan stötta barn med autism, adhd och cerebral pares.

Annons