Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad stoppar vi i oss – egentligen?

/

Arbetarbladet har skickat iväg fyra färdiga snabbmål
tider på analys.
Resultatet visar att isterbandet från Herr Snellmans Ångkök innehåller nästan hela dagsransonen av salt, Findus frysta köttbit är en riktig fettbomb och en Big Mac med strips gav dubbelt så många kalorier som den nyckelhålsmärkta pastan.

Annons

Analysen visar också att man inte kan lita på att man får i sig de näringsvärden som står angivna på förpackningen. Värdet på c-vitamin halverades när den frysta rätten tillagades.

– Det är praxis i branschen att vi anger det som finns i förpackningen. C-vitamin är en vattenlöslig vitamin så det är helt logiskt att den bryts ned när den tillagas, säger Anita Johansson, kvalitetschef på Findus, som angående fetthalten hänvisar till kundens möjlighet att välja en nyckelhålsmärkt produkt.

Mängden informationen på förpackningarna varierar. På Mc Donaldspåsen hänvisas till en webbsida och i restaurangen finns ett informationsblad med näringsvärden. På de frysta rätterna från Felix och Findus finns både en innehållsdeklaration och en näringsvärden. Herr Snellmans Ångköket har en kortare innehållsdeklaration med energivärde, protein och fetthalt, men inte fibrer, c-vitamin eller salthalt.

Just salthalten var hög i maträtten med isterband. Med 2 gram natrium ger en måltid 90 procent av det rekommenderade dagliga intaget av salt för en kvinna och 72 procent för en man.

– Det var otur att ni tog en lite extrem produkt som isterband, en sötsalt produkt vi köper från Sohlbergs, som inte representerar snittet på våra rätter. Vi har en inställning där vi medvetet minskar salthalten i vår mat, säger Håkan Snellman, vd för Herr Snellmans Ångkök, som håller på att förnya etikettdesignen och framöver ska redovisa fler ingredienser på förpackningen.

Håkan Snellman säger också att företaget försöker använda grönsaker men att det är svårt att hitta en grönsak som passar i smak med isterbandet och den stuvade potatisen.

Den näringsvärdesanalys som Arbetarbladet har låtit göra visar att tillverkarnas information på förpackningen stämmer i de flesta fall. Avvikelserna är mestadels rätt små, och inom den felmarginal som analysföretaget Eurofins anger som mätosäkerhet.

Felix anger att den frysta pastan innehåller 460 kalorier, medan vår analys visar att det är 519 kalorier. Dock menar kemisten på Eurofins att om alla osäkra faktorer avvek åt ”rätt håll” skulle det kunna vara färre än 460 kalorier.

– Det är intressant att det inte skiljer så mycket energi mellan den nyckelhålsmärkta rätten och isterbandet som ju kan verka fetare, säger Birgitta Nordlander, dietist på Landstinget Gävleborg, som hjälper Arbetarbladet att tyda resultatet.

Mer läsning

Annons