Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var fjärde matkasse kastas i soporna

/
  • KOLLAR AVFALLET. Christine Hägglund deltar i ett miljöprojekt och har under en veckas tid vägt all mat familjen slänger. På en vecka kom de upp i 1,5 kilo, undantaget skal och annat oätligt avfall. ”Det är mest barnens rester, när de inte äter upp. Jag tar det jag äter och gör matlådor av det som är kvar”, säger Christine Hägglund, här med sonen Isar och dottern Lilja i famnen.

Vi kastar omkring 900 000 ton ätbart matavfall i Sverige per år.
Det är nästan två kilo mat per person och vecka eller var fjärde matkasse som går till spillo.
– Det är mest barnens rester vi slänger, annars gör vi matlådor, säger Christine Hägglund, trebarnsmor i Valbo.

Annons

Nya fakta om hur mycket duglig mat som hushållen slänger har kommit att överskugga många andra miljöfrågor som gäller våra matvanor. Uppgifterna kommer från en stor brittisk studie som presenterades tidigare i år. Hälften av det ”onödiga” avfallet var färskvaror, drygt en fjärdedel tillagat i hemmet och en femtedel var färdiglagad mat inklusive hämtmat.

Forskaren Ulf Sonesson har översatt den brittiska studien till svenska förhållanden. Han konstaterar att livsmedelskedjan står för en stor del av vår totala miljöpåverkan, och samtidigt kasserar vi ätbar mat som motsvarar de årliga utsläppen av 700 000 svenska medelbilar per år.

– Om vi har ett svinn på 20 procent kan man säga att var femte gris föds upp och slaktas för att vi ska kasta mat i soporna, eller att vart femte vetefält genererar gödsel, diesel och elförbrukning till sopor, säger Ulf Sonesson, på forskningsinstitutet SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik.

Anna Carlsson på Konsumentföreningen Stockholm, som beställde den svenska rapporten, menar att det är lätt att minska sitt matavfall och därmed skona miljön och spara pengar.

– Man köper för mycket mat, och lockas att köpa mycket mat med erbjudanden som ’köp tre betala för två’. En annan sak är att vi förvarar maten för varmt eller för kallt och att vi slänger rester i stället för att göra matlådor, säger hon, och påpekar att bäst före-datumet ofta felaktigt tolkas som att maten är oätlig dagen efter.

Familjen Hägglund i Valbo har fullständig koll på sitt matavfall. De deltar i Gävle kommuns miljöprojekt Hållbar vardag som ska hjälpa familjer att blir mer miljövänliga. De ska bland annat välja fler ekologiska matvaror och väga sitt matavfall. Under den första mätveckan kastade familjen 1,5 kilo ätbara matrester. Skal, grönsaksblast och annat som inte går att äta vägs inte.

– Jag tror att vi slänger extremt lite, men det har nog att göra med min uppväxt och sättet att se på mat. Jag var väldigt mycket med min farmor och hon hade en väldig vördnad för maten, säger Christine Hägglund, och förklarar att hennes farföräldrar jagade, plockade svamp och bär och tog hand om allt.

Själv gör hon matlådor av rester, och de små blir barnportioner. Familjen köpte redan innan en hel del ekologiska produkter, men drar en gräns vid varor som kostar dubbelt som mycket som de icke ekologiska varorna.

Mer läsning

Annons