Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vård för papperslösa skapar problem

Från och den 1 juli kommer alla människor som vistas i Sverige utan tillstånd att ges rätt till skattesubventionerad vård i Sverige.

Förslaget är omfattande och gäller såväl vanlig sjukvård som tandvård. Sverigedemokraterna är ensamma om att motsätta sig detta lagförslag. Det gör vi av flera skäl. Det handlar om rättviseskäl men det handlar också om höga kostnader, praktiska svårigheter och principiella ställningstaganden om hur man upprätthåller en reglerad invandring.

Det uppskattas att mellan 10 000 och 35 000 människor idag vistas i Sverige utan tillstånd. Hur många det egentligen handlar om kan ingen svara på men att gruppen ökar tycks de flesta vara överens om. Lagförslaget ger heller inget svar på frågan om hur man ska begränsa den subventionerade vården till de personer som trotsat avvisningsbesluten. Hur ska vårdpersonalen kunna veta vem som vistas i Sverige utan tillstånd, vem som är turist och vem som bott här i flera år men som inte kan motstå frestelsen att betala lägre patientavgift? Det är nämligen så att enligt regeringens förslag så ska priset för alla typer av vård, inklusive tandvård, endast vara 50 kr per besök och per recept. Detta kan jämföras med människor som vistas lagligt i Sverige som kan tvingas betala 3300 kronor per år för samma vård och då har inte kostnaderna för tandläkarbesöken räknats med. Det blir någonstans absurt att vi ska belöna personer som vistas i Sverige illegalt med betydligt lägre vårdkostnader än vad som gäller för skattebetalare, lågt betalda pensionärer och alla de laglydiga. Detta bygger in en uppenbar orättvisa i systemet. Frågan är också hur väl detta rimmar med den senaste tidens larmrapporter från sjukhusen där bristen på vårdplatser aktualiseras gång på gång.

Sverige blir nu ett av de länder som går allra längst att jämföra med våra nordiska grannländer där man endast erbjuder akutsjukvård. Asylsökande och gömda barn har redan idag tillgång till hälso- och sjukvård enligt samma premisser som den bofasta befolkningen vilket vi tycker är bra men att utöka dessa förmåner till att omfatta alla typer av vanligt förekommande vård till personer som väljer att trotsa svensk lagstiftning kan vi inte ställa oss bakom. Det är samtidigt viktigt att understryka att ingen människa ska nekas akut och omedelbar vård oavsett betalningsförmåga.

Denna långtgående reform kommer tillsammans med Sveriges redan liberala invandringsregler att skapa ytterligare incitament till människosmugglare att välja just Sverige. Man förstärker samtidigt incitamenten för att strunta i avvisningsbeslut vilket riskerar att sätta asylprocessen ur spel. Trots att regeringen säger sig arbeta i annan riktning så talar allt för att detta beslut kommer att leda till minskad respekt för de negativa besluten i asylprocessen. Frågan bör ställa är varför människor överhuvudtaget ska ansöka om asyl om man kan bo och verka i Sverige ungefär som om man var en skattebetalande medborgare trots att man saknar uppehållstillstånd?

Om Sverigedemokraterna fått bestämma hade de pengar som regeringen anslagit till denna reform istället satsats på att möjliggöra fler vårdplatser samt att återställa högkostnadsskydden för vård och läkemedel som regeringen höjde under föregående år.

Per Ramhorn (SD), vårdpolitisk talesperson