Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Världens nordligaste pianofabrik

På loppmarknader och vindar kan man fortfarande hitta andfådda orglar och ostämda pianon som visar sig vara tillverkade i Gävle.

Annons

Det brukar stå Gefle Orgel- & Pianofabrik med avflagnade guldbokstäver på framstycket, även om konkurser och ägarbyten gjorde att bolaget ibland opererade under andra namn. Det hände också att man kastade om instrumenten i firmanamnet och kallade sig Gefle Piano- och Orgelfabrik.
Företaget har kallats för Världens nordligaste pianofabrik. Det är möjligt att det är sant eftersom Magnus Åsells lilla klavérverkstad i Söderhamn – som startades så tidigt som 1818 – inte längre fanns kvar när upplänningen Lars Edvard Bärlin och hans kompanjon, Petter Östlund från Torsåker, skruvade ihop sina första tramporglar i en liten verkstad vid Norra Kansligatan. Året var 1889 och eftersom det skulle dröja en bit in på 1900-talet innan herrarna utökade sortimentet hette företaget helt enkelt Gefle Orgelfabrik under sina första år.

Det lär ha funnits 300 fabriker och verkstäder som byggt orglar och pianon i Sverige, och Bärlin och Östlund hade sina närmaste konkurrenter bara några kvarter bort. I stadens adresskalender från 1903 ser vi att instrumentmakaren H Åkerlund byggde orglar vid Norra Skeppargatan 16. Och på Staketgatan 19 låg E Eriksons Orgelbyggeri, som 1912 uppgav att man dittills tillverkat 40 nya orglar och byggt om 60 gamla.
Alldeles i början av förra seklet arbetade 32 personer vid Gefle Orgelfabrik och tio år senare hade antalet ökat till 45. Av en annons i Norrlandsposten samma år framgår det att företaget tillverkade kammarorglar med upp till sex oktaver och pianinon i prisläget 750-1 400 kr. Företaget hade utställningslokal och försäljning vid Norra Kungsgatan 25 och 1904 ombildades det till aktiebolag.
Under första världskriget hade landets pianofabriker svårt att få ekonomin att gå ihop och 1917 gick flera av dem samman i Aktiebolaget Förenade Piano- och Orgelfabriker med huvudkontor i Arvika. För Gävlefabrikens del innebar det att tillverkningen upphörde och i samma veva lämnade Petter Östlund Gävle och flyttade till Solna där han återigen blev delägare i en orgelfabrik.
Elva år senare återupptogs dock tillverkningen vid AB Gefle Orgel- & Pianofabrik med Thure Bromander som chef och med flera av stadens mest prominenta och penningstinna grosshandlare i styrelsen.

År 1930 besökte den ryskfödde pianisten Wiatcheslaw Witkowsky fabriken. Han blev mäkta imponerad av de mjuka, vackra och fylliga toner som han tyckte kännetecknade instrumenten från Gävle och i stora annonser bedyrade maestron att företagets konsertorglar bjöd på det största raffinemang i fråga om stämmor och intonation jag hört.
Trots de lovorden gick bolaget i konkurs några år in på 1930-talet. Lokalerna togs över av Haglunds Mössfabrik, medan en stor del av lagret och de halvfärdiga instrumenten köptes av Erik Wahlberg som därefter öppnade ett pianomagasin i Stigslund och presenterade sig som tillverkare av Gefle Pianofabriks välkända fabrikat.
I en eller annan form levde även Gefle Orgelfabrik vidare, åtminstone till 1950 då ett företag med det namnet hade verksamhet på Åkargatan 50.

Ulf Ivar Nilsson