Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vem behöver spel?

Annons

Du har ett liv, right?

Då behöver du inga spel.

Egentligen...

Tycker du resonemanget verkar knäppt?

Tja…

Du kan ha rätt, du kan ha fel.

Men om du tänker efter kanske du kan försöka se idén som ett synopsis eller ett koncept till spelet om ditt liv.

Så här ser det ut:

Du är alltså huvudpersonen i ett spel. Varje ny dag är en ny bana full av hinder, prövningar, faror – men också av belöningar.

Samma upplägg som i de flesta plattformsspel, med andra ord.

Första hindret kan, om du tillhör de morgontrötta, vara att ta sig upp ur sängen.

Övervinner du det hindret kanske frukosten är belöningen om inte köket är ett ställe med nya prövningar:

I default-läget kan det vara att diskbänken är proppfull med disk och att ingen har plockat ur diskmaskinen. I spelets svåraste läge – som kan heta ”master” eller ”expert” eller ”tonåring” – finns det ingen diskmaskin.

En ny rätt svår valsituation uppstår:

Ska du diska för hand och städa upp i köket? Är det bättre att gå ut och gå på kafé och äta frukost där i stället? Kanske ska du ge blanka den i alltihop och gå och lägga dig igen?

Om du har otur heter spelets svåraste läge ”tonåring” och då kan det i det här läget dyka upp en boss.

Just det, mamma kommer in i köket. Och hon ser sträng ut…

Alla som spelat ”The Sims” – och det är många, det är ju världens mest sålda spelserie med långt över 100 miljoner sålda spel, uppföljare och expansioner (och den siffran är från innan Sims 3 släpptes…) – måste ha snuddat vid den här sortens tankegångar.

Just det här exemplet var kanske lite väl diskbänksrealistiskt, inte så roligt.

Tänk i stället att du står inför lite roligare val:

Följa med en kompis och fiska? Gå på krogen med en annan kompis? Köpa en ny bil eller laga den gamla? Prova på bergsklättring eller springa maratonlopp? Hyra film eller köpa ett spel? Vilket spel i så fall?

Här riskerar den här krönikan att hamna i en metaliknande rundgång, ett läge där du alltså skulle spela ett dataspel i ett dataspel – och då är ju faktiskt hela idén med att se livet som ett spel på väg att krossas av sig själv.

Kanske bäst att sätta punkt för den här tankeleken här. Innan man drar slutsatsen att man faktiskt behöver spela spel även i ett spel…

Till sist: Det är värt att nämna att karaktärerna, simmarna, faktiskt kan spela dataspel i ett av de senaste ”The Sims”-spelen.

Björn Brånfelt

Mer läsning

Annons