Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi behöver en enhetlig skola

Annons

När Folkpartiets ledare Jan Björklund talade i Almedalen sa han bland annat att ”klassresan börjar i klassrummet”. Han beskrev visionen om att svensk skola skall utjämna skillnader i kunskaper mellan barnen oavsett vilka hem de kommer från. Tyvärr kan vi idag se tendenser att skolan förstärker klasskillnader i stället för att utjämna dem. Familjebakgrunden spelar fortfarande stor betydelse för elevers prestationer. Än värre är att den får större betydelse ju äldre eleverna blir. Självklart kan det inte uppfattas som annat än ett kapitalt misslyckande när en skola med utjämnande förhoppningar uppvisar ett mönster där föräldrarnas utbildningsbakgrund får allt större genomslag. Vi menar att socialdemokratin måste formulera en skolpolitik som bryter utvecklingen mot en kunskapskapitalism med segregering som resultat och istället stärker den gemensamma skolan där alla kan mötas. För att nå dit måste friskolesystemet avskaffas.


Skolan är förmodligen den enda institution i samhället där barn med olika bakgrund har chans att mötas. I yrkeslivet och på fritiden träffar den vuxne oftast människor ur samma sociala skikt som man själv kommer ifrån. Med friskolornas ohämmade utbredning är det numera långt till den socialdemokratiska idén om ett kunskapssamhälle för alla och väldigt nära till en kunskapskapitalism som leder till segregation. Betygsinflation, obehöriga lärare, undermåliga lokaler och avsaknad av skolbibliotek är bara ett fåtal av de problem som många fristående skolor har. Barnen blir en pengapåse och vinsten blir för aktieägarna det viktiga i stället för att garantera rätten till varje barns utbildning. Men framförallt är fristående skolor problematiska eftersom de urholkar systemet med den gemensamma skolan och leder bort från det jämlika och demokratiska samhället där alla oavsett bakgrund möts.


Antalet lärare per elev har kraftigt minskat de senaste 20 åren och elever från studieovana hem får därmed allt mindre chanser att hävda sig. Elever med studiesvårigheter får allt mindre hjälp i takt med att speciallärare och kuratorer blir allt mer sällsynta. Idag läggs ett allt större ansvar för barnens utbildning på föräldrarna. Föräldrar som har olika bakgrund och olika förutsättningar för att kunna hjälpa sina barn. Dagens skolsystem bygger på principen att du ska göra rätt val åt dina barn. Det här är en reträtt från synen att skolan ska utgöra grunden för det gemensamma och jämlika samhället. I skolan skall alla elever oavsett klassbakgrund, kön etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning och så vidare kunna mötas på sina egna villkor. Det är den skolan vi vill ha. Där är vi inte idag.


De borgerliga partierna är på väg att bygga det ensamma samhället, snarare än det gemensamma samhället. Folkhemmet har ersatts av lustiga huset. Gemensamma rättigheter för alla har ersatts av individuella möjligheter för fåtalet. Allt det som borde vara gemensamt, såsom skolan, välfärden, kulturen och jämlikheten som gemensamt samhällsprojekt har individualiserats. Man ska göra sina skolval, vårdval, försäkringsval och kundval ensam, utbildningen och kulturen ska slåss på en marknad, och man ska låtsas som om ens egna val inte påverkar andra. Men varje val har sitt pris. Väljer jag en friskola åt mina barn väljer jag samtidigt bort den gemensamma skolan. Väljer jag ensamhetens privilegier så får andra ofrivilligt ensamhetens bittra eftersmak på tungan. Vill vi verkligen ha ett samhälle där människor tvingas välja bort det gemensamma?
Olof Palme sade en gång att om de mänskliga kontakterna, omsorgen om varandra, utarmas – då förlorar samhället sin själ.

Därför måste vi ta kamp för det gemensamma samhället. Socialdemokratin måste göra upp med systemet med två parallella skolsystem och stå upp för en enhetlig skola. Det handlar inte bara om jämlikhet utan också om varje barns rätt till kunskap och demokratiska fostran. Vi vill se ett slut på friskolesystemet och rejäla satsningar på en gemensam skola där alla får plats, och där utbildningen är i centrum, inte vinsten för aktieägarna. Därför uppmanar vi nu den socialdemokratiska ledningen att till höstterminsstarten påbörja en strategi för en skola där alla barn kan mötas och vilken ökar jämlikheten.


Kristin Linderoth
Anders Österberg
Johanna Storbjörk

Ledamöter SSU:s förbundsstyrelse

Mer läsning

Annons