Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi måste arbeta mer

Högre pensionsålder och avgifter på högskolan.
Det är Långtidsutredningens lösning för att rädda den svenska tillväxten.

Annons

Utredarna anser att antalet arbetstimmar måste öka. Ett sätt är att höja pensionsåldern. Åldersgränserna inom ålderspensionssystemet bör anpassas till den ökade livslängden.

Om åldersgränserna ska följa medellivslängden skulle både den lägsta pensionsåldern – i dag 61 – och den högsta –67– höjas. Utan fler arbetade timmar i båda ändarna av svenskarnas liv blir det svårt att garantera ekonomisk tillväxt och finansiera det offentliga välfärdssystemet, enligt utredningen, som presenterades på fredagen.

Men det är en het potatis. Ansvarig minister Cristina Husmark Pehrsson är mycket försiktig i sin kommentar.

Vågar inte

”Det är alltid bra att frågor om att öka sysselsättningen diskuteras eftersom vi lever allt längre – det är bara arbete som kan ge oss välfärd och rimliga pensioner. Utifrån samma utgångspunkt finns frågor om medellivslängdens betydelse för pensionsåldrarna också i direktiven för Pensionsgruppen, som är den grupp med företrädare för de fem partier som står bakom pensionsöverenskommelsen”, säger hon i en skriftlig kommentar.

– Substantiella förslag om högskoleavgifter och höjd pensionsålder skulle med all sannolikhet gynna oppositionen. Därför tror jag att regeringen kommer att agera mycket försiktigt. Högskoleavgifter tror jag definitivt inte att regeringen kommer att våga föreslå, säger professorn i statsvetenskap Ulf Bjereld till TT.

Bred enighet

Mer öppet är då motståndet från regeringshåll mot utredningens andra tankegång om att införa avgifter på högskolan. Syftet sägs vara att korta studietiden, som i dag är lång för svenska studenter.

– Globaliseringsrådet har ägnat en del uppmärksamhet åt det faktum att svenska ungdomar är äldre när de kommer ut i arbetslivet än de flesta andra ungdomar, och det är ju ett bekymmer. Jag har själv lanserat tanken på en examensbonus, vilket nu utreds, så att så långt är vi överens om problemet, säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg till TT.

– Däremot finns det i Sverige en bred enighet om att vi inte ska ha avgifter för svenskar. Vi är inställda på att högskoleutbildning för svenska och unionsmedborgare ska förbli avgiftsfri, säger han.

Mer läsning

Annons