Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi rustar för framtiden

På sikt kommer vi ha svårt att upprätthålla en hög kvalitet i vården om vi inte gör förändringar redan nu, skriver landstingsdirektör Svante Lönnbark.

Annons

Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Den medicinska och tekniska utvecklingen ger oss allt större möjligheter att göra allt mer. Men skatteintäkterna ökar inte i samma takt som kostnaderna. Vi ser också att allt färre i arbetsför ålder ska försörja ett ökande antal pensionärer de kommande årtiondena. De som nu står i tur att gå i pension är fler än någonsin och kommer att behöva vård på ålderns höst. Läget är minst sagt lite trixigt.

I uppdraget från landstingsstyrelsen att ta fram en strategisk plan var ingenting heligt utan alla förslag var välkomna att läggas fram. Fokus skulle vara kvalitet, patient- säkerhet och ekonomi med hänsyn till omvärldsfaktorer som allt äldre befolkning och krympande skatteunderlag.

Förslagen har tagits fram av drygt 100 medarbetare från landstingets alla verksamheter i vården.

Utmaningarna måste vävas ihop med utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Landstingets medicinska råd består av våra chefläkare och har haft till uppgift att beskriva utvecklingstendenser, göra bedömningar utifrån medicinska aspekter där patientsäkerheten är den främsta samt stämma av att förslagen ligger i linje med utvecklingen. Medicinska rådet har analyserat förslagen och borgar för att de är genomförbara ur ett patientsäkerhetsperspektiv.

Medicinska rådet beskriver utvecklingen i hälso- och sjukvården som snabb och ofrånkomlig. För 25 år sedan fanns akutsjukhuset med sängar på rad. Successivt har det gått över till specialiserad sjukhusvård med få vårddagar. Patienter vårdas i dag ofta genom avancerad hemsjukvård och på kommunala korttidsboenden. Ett annat exempel är ambulansen. Den är i dag en rullande akutmottagning som ger avancerad vård på plats. Avstånd som förr var otänkbara är i dag medicinskt fullt rimliga.

Utvecklingen i Gävleborg delar vi med andra landsting i landet. Den akuta sjukvården blir allt mer avancerad och kräver en ökad medicinsk spetskompetens. Det i sin tur fordrar hela tiden ett större befolkningsunderlag för att kunna bibehålla och öka kvaliteten. För få antal patienter ger varken effektivitet eller den ”mängdträning” och färdighet vi som patienter har rätt att förvänta oss av vården. En koncentrering och centralisering av specialistsjukvården pågår sedan en tid och kommer fortgå enligt rådet.

När akutsjukvården blir allt mer avancerad måste vi möta det med en stärkt bassjukvård. Hälsocentralerna behöver få en utökad roll med stöd av specialistkompetens från specialistsjukvården. Då kan vi klara de allra flesta sjukvårdskontakter nära patienten.

Förslagen i den strategiska planen är rena tjänstemannaförslag vars grunddrag är tre inriktningar:

• En utökad närsjukvård som klarar mer avancerad vård än i dag. Målsättningen är att 80 procent av alla besök i sjukvården ska ske på hälsocentralerna, i kommunala boenden eller hemma hos patienterna.

• En koncentrerad akutsjukvård med stora resurser som i längden kan hänga med i utvecklingen ger oss en möjlighet att behålla eller öka vårdkvaliteten för hela länet.

• Ett ständigt arbete med att införa nya och effektivare behandlingsmetoder, smidigare arbetssätt genom Lean samt en mer rationell administration.

Planen ska nu behandlas politiskt då den ska utgöra ett underlag för arbetet med budget- och planeringsförutsättningar för åren 2010–2012 inför beslutet i landstingsfullmäktige i juni.

Vi har en hög kvalitet i vården i dag, men på sikt kommer vi ha svårt att upprätthålla den om vi inte gör förändringar redan nu. Skatteintäkterna räcker inte till att hänga med i den medicinska utvecklingen på flera av länets orter.

Landstingsdirektör

Mer läsning

Annons