Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vi väljare måste få veta vem som betalar för våra röster

Annons

Svensk offentlig verksamhet är transparent. Offentlighetsprincipen är bärande inom offentlig sektor och den innebär att huvudregeln är att handlingar alltid offentliga. Det ger varje medborgare möjlighet till insyn i verksamheten hos kommuner och myndigheter.

Offentlighetsprincipen och transparensen når tyvärr inte hela det demokratiska systemet. Partier är ideella föreningar och för dem gäller inte offentlighetsprincipen.

I det stora hela är det inte märkligt. Det är ingen som förväntar sig att det ska vara möjligt för vem som helst att begära ut Socialdemokraternas valstrategi. Men när det kommer till partifinansiering skulle en större transparens för partierna vara önskvärd.

Sedan 1 april 2018 har Sverige gäller nya regler om partifinansiering. Tanken är att reglerna ska öka transparensen och minska korruption, men de är minst sagt bristfälliga.

Dagens Nyheter visar i en granskning hur det lilla, högerextrema partiet Alternativ för Sverige (AFS) genom att starta en stödförening, AFS-insamling kunnat ta emot anonyma donationer. Med hjälp av dessa donationer har de bland annat finansierat valsedlar till två val för över 840 000 kronor samt en rikstäckande valturné inför riksdagsvalet 2018.

Vi följer gällande lagar och regler, säger AFS partiledare Gustav Kasselstrand till DN. Och det stämmer. Donationerna som enskilda gjort till AFS-insamling skänks och redovisas som en klumpsumma till partiet. Därmed förblir donatorerna anonyma.

Det finns även andra sätt för donatorer att slippa bli namngivna. Donationer över 2 325 kronor ska redovisas, oavsett om de ges till partiet centralt, en lokal partiorganisation eller en sidoorganisation.

Varje organisation inom ett parti redovisar sina bidrag separat. Den som vill donera 10 000 kronor anonymt till ett parti kan ge 2 000 kronor till fem olika lokala partiföreningar. Partiföreningarna ger sedan inkomna donationer till moderpartiet i en klumpsumma och den som donerat fortsätter att vara anonym.

Hur undermålig lagstiftningen är kunde även bevittnas under riksdagsvalet 2018. Betalda politiska annonser gjorde då på allvar sitt intåg på riktigt i svensk politik.

Satirsidan Rödgrönröra, som propagerade för en Alliansseger, betalade för flera annonser på Facebook för att påverka väljarna. Det kunde de göra utan att berätta vem som betalade för annonserna och utan att ha en kontaktperson för sidan.

Med gällande lagstiftning kan det vara omöjligt för oss väljare att veta vem som betalar för att partierna ska vinna våra röster.

Det blir allt lättare för organisationer att samla in pengar samtidigt som internet möjliggör billig annonsering som går att rikta med precision mot väljare. Politisk annonsering från andra än partier kommer att öka, sannolikt även donationer till partier eller partinära organisationer. Nuvarande regelverk räcker inte till för att garantera transparenta och korruptionsfria val.

Nästa val är 2022. Till dess måste lagstiftningen om partiernas finansiering och politisk reklam skärpas. Som väljare måste vi få veta vem som betalar för att partier ska vinna våra röster.