Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vilken skola är bäst i Gävle?

Vi kan alltid bli bättre, men jag tycker att det är fel att använda den lilla minoritetens svårigheter i tre ämnen, som ett mått på kvalité i skolan, skriver Jan-Olov Andersson, rektor på Källmursskolan i Gävle.

Annons

Sommaren är här, och tusentals skolelever får snart sommarlov. Många får också ett kuvert i handen med betyg. Ett kvitto på att man har de ämneskunskaper som staten anser att vi behöver. Med betygen konkurrerar man om studieplatser på gymnasium, högskolor och universitet. Det kan också vara något bra att visa upp när man söker jobb.

Samtidigt som sommarlovet börjar, brukar massmedia vara snabba med att använda avgångsbetygen i grundskolan som något slags mätare på kvalité i skolan. ”Så bra är din skola”, ”Bästa skolan i Gävleborg” och så vidare. Man brukar välja ut tre ämnen av 16; svenska, engelska och matematik, och jämföra hur många elever som inte klarat godkänt betyg i dessa ämnen. Det är dessa tre ämnen som ger behörighet till gymnasiet. En elev som är duktig i fysik, historia, slöjd, musik, eller idrott räknas inte in i statistiken. Om till exempel tio elever av 100 i årskurs 9 inte är behöriga till gymnasiet, ger det ett värde på 90 procent behöriga. Ett normalt värde i Sverige. Om 13 elever av 100 är behöriga, blir man beskriven som en ”sämre” skola. Vad massmedia egentligen gör, är att man hänger ut dessa stackars ungdomar, och låter dem vara bilden av den skola de gått på. Vilken förstås inte stämmer.

De som inte klarar behörigheten till gymnasiet är en brokig skara. Det kan till exempel vara elever som är svårt sjuka, elever som lever i social misär, elever som tvångs- vårdas på institution på grund av kriminalitet, elever som behöver mer tid än nio år i skolan. Det kan också vara elever som bara är det man slarvigt kallar ”skoltrötta”. De är just nu inne i en period i livet då allt inte flyter på. Det kan vara helt normalt, för de är tonåringar.

Efter sju år som rektor i Gävle kommun vet jag att det arbetats väldigt mycket med dessa elever som inte klarat målen i svenska, engelska eller matematik. En stor del av lärarnas energi och skolans resurser satsas just på dessa elever. Ändå lyckas vi inte med alla. Vi kan alltid bli bättre, men jag tycker att det är fel att använda den lilla minoritetens svårigheter i tre ämnen, som ett mått på kvalité i skolan.

Vi behöver ett annat mått, om vi nu ska jämföra skolor med hjälp av betyg. Det vore bättre att titta på de elever som faktiskt lyckas i skolan. I alla ämnen, inte bara tre. Det går att jämföra deras genomsnittliga betyg (meritvärden).

rektor, Källmursskolan, Gävle

Mer läsning

Annons