Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vissa saker måste vi göra om vi vill kalla oss människor...

Annons

”Ingen kommer undan politiken” heter det i sången. Så sant, politiken styr ju allas våra liv. Men måste den, som nu, enbart handla om ekonomi? Livet är väl viktigare än så. Politik måste självfallet också handla om moraliskt ansvar.

I alla tider har filosofer funderat över hur vi människor bör leva för att leva ”moraliskt riktigt”. Den i mitt tycke bästa sammanfattningen av de svar tänkarna givit på frågan om vad som är ”god moral” har Astrid Lindgren givit i sin berättelse om Bröderna Lejonhjärta:

När storebror Jonatan och lillebror Karl i Nangijala jagas av de elaka soldaterna gömmer de sig i ett träd som sträcker ut sina långa, starka grenar över floden. När bröderna ligger där kommer de elaka ryttarna ner för att vattna sina hästar, varvid en av soldaterna ramlar i vattnet och driver iväg mot en säker död i vattenfallet nedströms. När den olycklige passerar under de gömda bröderna böjer sig Jonatan ner och drar upp honom till säkerheten.
– Varför gjorde du så ? Nu har dom ju upptäckt oss! utropar Karl.
– Vissa saker måste man göra om man vill kalla sig människa, svarar Jonatan.

Just så är det: Vissa saker måste man göra om man vill kalla sig människa." Vilka dessa ”saker” är kan man få hjälp av andra filosofer att tolka. Kung fu Tse, Jesus, Kant och Marx hör till dem som haft synpunkter om hur vi ska handla för att leva moraliskt riktigt.

Sammantaget innebär deras uppmaningar: Den som har ska ge åt den som inte har. Den som kan hjälpa den som inte kan. Den friske hjälpa den sjuke och den starke den svage.

Vad detta innebär i praktiken inser säkert de flesta av oss; vi vet vad vi måste göra för att med högburna huvuden kunna kalla oss människor. Tyvärr är de moraliska synpunkterna frånvarande i dagens, av girighetsviruset smittade, samhälle och politiska diskussion. Jag önskar att de politiska partierna skulle inrikta sin strävan och sin argumentation på just detta: ”Vissa saker måste vi göra om vi vill kalla oss människor” och inte enbart se makten som ett mål i sig. Makt är inget mål, utan enbart ett medel för att göra vad som måste göras.

Borgarregeringen lever inte upp till de moraliska krav vi har rätt att ställa på ”riktiga människor”. Den ser inte alla medborgare som mål i sig utan som medel att utnyttja för att ge åt dem som redan har. Den låter de sjuka bidra till de friskas välfärd och piskar de svagaste i samhället till att bistå de starka och rika för att dessa ska bli ändå starkare, rikare och mäktigare.

Klyftorna växer med girigheten och samhället slits isär. Det märkliga är att inte alla röstberättigade medborgare har insett detta utan i val givit borgarna makt att genomföra sin moraliskt undermåliga politik. Här behövs en väckelserörelse, ett vaccin mot det girighetsvirus som smittar allt fler. Vi måste alla inse att ”Vissa saker måste man göra om man vill kalla sig människa!”

Per Falk, Gävle

Mer läsning

Annons