Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Wallander – revanschen

Wallander chockerar mig. Han ser nästan lycklig ut.
Han har köpt strandtomt och kommit till ro.

Annons

Där vid havet firas födelsedagen, en mild sommarkväll. Wallander är lullig av snaps och de nära kollegernas omtanke. Nästan lycklig.

Så inleds nya Wallanderfilmen som hade Gävlepremiär förra fredagen.

Lugnet störs förstås ganska snart.

Men det är ändå en ovanligt harmonisk kommissarie som Krister Henriksson spelar den här gången.

Och han gör det avslappnat. Även Henriksson har kommit till ro. Med Wallanderrollen.

Han medför inte längre känslan av inköpt Dramatenskådespelare som försöker behålla värdigheten ute i verkligheten.

Han är Wallander. Till slut, efter 14 filmer. Och ytterligare tolv under inspelning.

Rolf Lassgård var visserligen först med att göra rollen som författaren Henning Mankells polishjälte 1994.

Men Krister Henriksson har oväntat övertaget just nu.

Bioaktuella ”Wallander – Hämnden” visar sig dessutom vara bästa filmen hittills.

Häpnadsväckande det också. Jag menar, så här dags. När man hade räknat ut serien för länge sen.

Charlotte Brändström, annars mest flitig med tv-serier i Frankrike, har regisserat. Effektiviteten i berättandet kan antagligen tillskrivas henne. Och så verkar hon alltså haft gott inflytande på Krister Henriksson. På alla skådespelarna förresten.

Två nytillkomna i Wallandersällskapet gör extra intryck: Sverrir Gudnason (popluggen från ”Upp till kamp”) och Nina Zanjani (”Se upp för dårarna”) som kaxiga unga polisaspiranter. Gubbjävel, muttrar Zanjanis rollfigur ofta rätteligen om Wallander.

”Parlamentet”-programledaren Hans Rosenfeldt har skrivit ett smart manus. Kaos utbryter i Ystad efter en bombattack mot en kraftstation. Säkerhetspolisen och militären börjar genast jaga ”terrorister”. En tydlig illustration av hur farligt lätt rasismen kan ta fäste.

Men apropå Rolf Lassgård så har han kanske viktigare saker för sig än Wallander.

Gävleskådespelaren deltar nämligen med sin nästa film i den prestigefyllda Filmfestivalen i Berlin i början på februari.

Det är ett tysk/danskt drama med titeln ”Storm” i regi av Hans-Christian Schmid som gjort bland annat ”Requiem” och där Lassgård spelar mot kända Stephan Dillane.

En annan gammal bekant i farten på vårens festivaler är regissören Johan Storm från Forsbacka.

Vi sprang på varandra på Filmstaden (var annars?) i mellandagarna.

Johan är snart klar med sin första riktiga långfilm efter filmhögskoleutbildningen, ”Isolerad”.

Äntligen, sa han. Det börjar röra på sig nu.

Och till helgen drar Göteborgs filmfestival igång.

Där premiärvisas Johans novellfilm ”Rosenhill” inför fullsatt salong på måndag.

”Rosenhill” är en av tio utvalda som är med och tävlar om årets stora novellfilmspris.

Du kommer väl och tittar? sa Johan.

Han såg minst lika lycklig ut som Krister Henrikssons förnöjda Wallander.

Mer läsning

Annons