Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya avsnitt av "Unika rum"

Udda platser och kreativa lösningar att bli inspirerad av!

Klara och Stefan bor i Gävles berömda kråkslott: "Byggnadsvård behöver inte vara apdyrt och krångligt"

Den pampiga byggnaden på Engelbrektsgatan i Gävle kallas både Kråkslottet och Sockerkyrkan. När man åker på Västra vägen kan man se tornet höja sig mot skyn.
– Vi har nog byggt Sveriges mest praktiska kök, säger Klara Westerlund, som bor i en av lägenheterna i huset.

Annons

Följ med in i "Kråkslottet":

Klara Westerlund och Stefan Burlin var överlyckliga när de fick chansen att hyra lägenheten på bottenvåningen för snart sju år sedan. När lägenheterna gjordes om till bostadsrätter för fem år sedan, tvekade de inte en sekund. De köpte lägenheten som de hyrde.

– Vi vill inte bo någon annanstans i Gävle, fastslår Stefan Burlin.

Huset ritades av stadsarkitekten Erik Alfred Hedin och byggdes 1898. Det är en patriciervilla i engelsk stil. Från början fanns där fem lägenheter, i dag finns det sex, två på varje plan.

Byggnaden syns väl när man åker på Västra vägen och passerar Boulognerskogen. Huset kallas ofta för
Huset ritades av stadsarkitekten Erik Alfred Hedin och byggdes 1898.

Klara Westerlund och Stefan Burlin bor i en oerhört rymlig trea med sina två barn, Joar och Majken.

Det första man slås av när man kliver in i deras hem är takhöjden, det är över tre meter högt i tak. Och då har taket faktiskt sänkts från 3, 30 när det ljudisolerades.

Det känns murrigt och ombonat med en underbar storblommig William Morris-tapet och grågröna luckor i hallen och en gammelsvensk jugendtapet från Duro i vardagsrummet.

– Vårt hem kan nog uppfattas brokigt men rummen hänger ihop genom färgerna. Vi har till exempel olika nyanser av grönt som återkommer i alla rum, säger Klara Westerlund.

Läs också: Följ med hem till Erika Åberg i SVT:s "Det sitter i väggarna" – "Det tog tio år att få ordning på den här kåken"

Stefan Burlin är lärare och Klara Westerlund jobbar på länsstyrelens, ingen av dem hade ägnat sig åt byggnadsvård innan de köpte lägenheten.

Efter att ha rådfrågat Länsmuseets byggnadsantikvarie började de varsamt renovera lägenheten rum för rum.

– Huset är inte byggnadsminnesmärkt, men det pågår en utredning för att eventuellt minnesmärka det. Fler borde vända sig till Länsmuseet för byggnadsvårdstips, de besitter så mycket kunskap, säger Klara Westerlund.

I hallen har de tapetserat en storblommig tapet av William Morris.

Det mest akuta var badrummet.

– När vi flyttade hit hade vi badkaret i ett litet rum, toaletten i ett annat intilliggande skrubb och tvättmaskinen stod i en garderob, berättar Stefan.

Nu har de ett mysigt och praktiskt badrum med gamla, fina detaljer. Badkaret på tassar, toaletten med mahognysits och handfatet med två blandare är allt återvunnet.

– Många tror att byggnadsvård är apdyrt och krångligt. Men vi har upptäckt att det är precis tvärtom, säger Klara.

I vardagsrummet var timmerväggarna och taket ojämna. Hantverkarna som de pratade med tyckte därför att borde regla och gipsa alla väggar.

– Det tyckte vi verkade vara onödigt stort jobb som skulle förändra rummet för mycket. Vi tog reda på hur det fungerade med pappspänning, som det hade varit här tidigare, och sedan gjorde vi jobbet själva, säger Klara.

– Vi är omåttligt stolta över resultatet.

Läs också: Josefine Gunhamres radhus i Valbo har en överraskande utbyggnad: "Det var därför vi köpte huset"

I vardagsrummet tog de bort en vägg som inte hade funnits där från början.

Golvsocklar, lister och trägolvet i barnens rum har de måttbeställt från Åttersta såg.

Köket är det senaste som de har renoverat. Tidigare var köket opraktiskt och ett hopplock från flera decennier. När de rev bort väggskivorna i köket hittade de vacker pärlspont som de har behållit och bättrat på med linoljefärg.

– Vi ville ha ett praktiskt kök där man kan baka och laga mat, säger Klara.

När de planerade utformningen av köket utgick de från det klassiska L:et som baserats på ett omfattande forskningsprojekt om kökets utformning och arbetet i köket, och som sedan blev svensk köksstandard 1950.

På de öppna hyllorna över köksbänken står vardagsporslinet och dricksglasen.

Överskåpen är målade i färgen grön jord medan underskåpen är brunmålade.

– Det är fint med kontraster och lite färg, tycker Klara.

Det nuvarande köket ser ut som ett gammalt platsbyggt kök, men Klara och Stefan förklarar att det är fusk.

– Vi har använt köksstommar från Ikea och använt frästa mdf-skivor som skåpluckor, avslöjar Stefan.

Överskåpen går ända upp i taket med snygga lister som ansluter till taket och en sockel längst ned som skapar illusionen av ett platsbyggt kök.

– Så borde det vara i alla kök för att slippa damm och missat förvaringsutrymme, säger Klara.

Träinredningen i köket bryts av med en rostfri diskbänk, vitt kakel från Gysinge över arbetsbänken och stänkskydd av rostfritt stål över diskbänken.

– Vi vill blanda material och färger. Men vi har inte använt några exklusiva material.

På de öppna hyllorna över köksbänken står vardagsporslinet och dricksglasen.

– Vi var tveksamma till öppna hyllor först. Men nu står där bara sådant som vi använder dagligen och då hinner det inte samla damm.

Läs också: Josephina och Daniel blev förälskade i gården med anor från medeltiden: "Är något av en ruinromantiker"

Julfint i köket med en klassisk bonad och söta kakburkar.

Är ni nöjda med resultatet?

– Köket blev jättebra! Vi tror nog att vi har Sveriges mest praktiska kök. Vi älskar det!

De börjar bli klara med renoveringen i lägenheten. Nu återstår bara sovrummet.

– Man ska aldrig underskatta hur mycket tid det går åt att renovera. I ett och ett halvt år hade vi inget vardagsrum. Det har använts som förvaring av golvbrädor och annat material som vi använt under åren, säger Stefan.

Klara medger att det har varit slitigt.

– Men nu känns det som att det håller på att bli ett hem.

När det gäller renovering har de också lärt sig att man måste ta det lugnt.

– Bo ett tag och fundera: Vad behöver vi? Låt besluten mogna fram.

De tycker det är viktigt att husets insida harmonierar med husets utsida.

– Det känns roligt att vara med och förvalta ett sådant här fantastiskt hus, konstaterar Klara.

Om huset:

Huset är ett av få som byggdes i det planerade Norra villaområdet i slutet på 1800-talet. Huset syns från Västra vägen när man passerar Boulognerskogen.

Ursprungligen byggdes huset med fem lägenheter. Då läroverket byggdes om 1914 inhystes elever från skolan i byggnaden. Bärlins sjukhem hade under många år sin verksamhet i huset. Sedan 1960-talet har det använts som flerfamiljshus.

Barnen Joar, 8 år, och Majken, 5 år delar rum. Den platsbyggda våningssängen har Stefan byggt.

Fönstren är höga och stora med gott om plats för blommor och adventsstjärnor.

Klara och Stefan har själva planerat och byggt köket.
Kajsa, Stefan och barnen Joar, 8 år, och Majken, 5 år, har sin ingång i den utbyggda träverandan.

I vardagsrummet finns ett burspråk med stora fönster.

Vardagsrummet före renoveringen, efter att väggen tagits nedFoto: Privat
Köket före renoveringen. Splittrat och med delar från olika decennier.Foto: Privat

Mer läsning

Nya avsnitt av "Hemma hos"

Inspireras av planlösningar, inredning och färgval!