Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brink öppnar för en lösning

Krisen i landstinget, några år eller årtionden gammal, kanske går mot en lösning. Den finns i mitten, vilket alla insett men mittenpartierna inte vågat eller orkat medverka till.

Annons

 

Dekret har utgått från alliansstaben om att icke samarbeta med fienden. Den finns till vänster. Alliansen måste hålla ihop. Så stäng dörren.

När socialdemokratin för några år sedan försökte driva igenom ett besparingsförslag, som kanske hade fått landstingets ekonomi att friskna till, utgick påbud från Sveavägen 68, eller om det var regeringskansliet; inga avskedanden inför ett valår. Eländet fortsatte därför.

Sedan gav valet en millimeterstor majoritet för de röda och gröna. Den räckte inte till för det nödvändiga, visade det sig när Laszlo Gönczi bytte sida. Gönczi, som något roande skriver sig som ”intellektuell”, fattade det rationellt personliga valet att sitta kvar som företrädare för sig själv.

Ibland tänkte han rösta borgerligt, ibland på vänstern. Den erbjudna insatsen avgör, deklarerade han. Han tänkte sälja sig till högstbjudande, kan man säga.

Då träder Björn Brink, som ständigt sagt nej till alla inviter, in på arenan; vi måste samlas i mitten, sade han. Och centern är ju själva urtypen för mittenpolitik, om än en bit till höger. Men nu bryter vi upp alliansens begränsande politik.

Ett välkommet initiativ och i nästa vecka svärs en ny ledning in.

Några frågor återstår dock att lösa. Sparbetinget på 150 miljoner sopades bort i den borgerliga budgeten. Bollnäs sjukhus, och kanske sjukhuset i Sandviken, utackorderade? Entreprenader och privata sjukstugor? Det verkar svårt för de röda och gröna. Går det att kompromissa fram en reviderad budget?

Och vänstern, som lämnas utanför den nya majoriteten? Är det hyggligt gjort?

Att moderaterna och sjukvårdspartiet inte får vara med är på sitt sätt logiskt; ytterkantspartier och populister brukar inte orka ta beslut som kostar på. En tröst till de två kan väl ändå sändas iväg, om väljarna föredrar missnöjespartier ligger ni bra till 2010.

Hursomhelst är det snart val igen och fram till denna befrielsens dag går det att leva med en landstingsledning som prioriterar det praktiska före det ideologiska. Ekonomin måste ryckas upp och det går bara med en tydlig och handfast politik, och kanske är det just detta Svante Lönnbark och hans edsvurna lilla krets har räknat på?

En viss lättnad har redan märkts av. Nu återstår bara själva jobbet att forma en handlingskraftig ledning. Det behöver inte blir så svårt.

Mer läsning

Annons