Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett nytt USA

/

Några scener stannar kvar, kanske skrivs de in i historiens böcker: Den nye presidenten stiger fram på den väldiga scenen, framför honom står 200 000 jublande, skrikande, gråtande, flaggviftande.

Annons

Sedan ett mästerligt, amerikanskt tal. Flödande sentimental retorik som sträcktes ut till hela den amerikanska historien. Nu, i detta ögonblick, stod nationen inför en ny utmaning; att göra alla delaktiga. Inte längre svarta, vita, hispanics, republikaner, demokrater; nu är vi alla amerikaner.

En mästerlig uppvisning i talekonst, och när Barack Obama ställde fram hela sin familj, och vicepresidenten Joe Bidens hela familj, smekte musiken miljoner medhårs, utan att kleta. Åh, så välregisserad spontanitet!

Vem kunde hålla tillbaka tårarna? Inte pastor Jesse Jackson, den gamle människorättskämpen, grånad och något åldrad. Han grät, andra snyftade, flera torkade tårar av glädje. En global lättnad utgick från Chicago, leenden spreds från norr till syd, från väst till öst.

Så en fråga: Får Obama sin närmaste krets, och sina motståndare att växa bara genom sin nästan helgonlika framtoning? Kan han få hela sitt väldiga land att växa och utvecklas, bort från vanvettiga krig, dåraktiga ekonomiska spekulationer, en förfärlig miljöpolitik och den globala, motbjudande arrogansen?

Svaret dröjer ett tag och i väntan på besked ägnar sig Obama åt realpolitik. Det blir en väldig satsning på infrastruktur, en miljöpolitik som hämtar inspiration från Al Gore, en reform som lyfter in sådär 47 miljoner i ett någorlunda anständigt sjukvårdssystem, en strategisk förflyttning från Irak till Afghanistan, och så förvandlar han bank- och lånekrisen till en ny ekonomisk start, a new beginning. Obama lånar miljarderna av Kina.

Budgetunderskottet växer bortom det begripliga och hanterbara. Men ekonomin går före allt annat. Lyckas han blir åren med Bush bara en olycklig parentes.

Och där, bortom de vackra orden och den förförande retoriken, väntar de tystade, de undanskuffade, de nertryckta, de vräkta, de snart arbetslösa, de skuldsatta och ruinerade, de marginaliserade och de exkluderade på sin chans.

Obama har lovat alla dessa miljoner att Amerika är ett land för alla, också de som Bush lyft ut ur gemenskapen. Nu är underklassen, proletariatet skulle en västeuropeisk vänsterpolitiker säga, en del av Obamas gränslösa samhälle.

Reservationerna kan enkelt formuleras: Obama skiljer sig inte från andra presidenter i synen på USA:s roll i världen. Det kan bli fler krig när Irak avvecklats. Afghanistan skall räddas från talibanerna, till varje pris. Obama önskar sig fler europeiska soldater i det kriget.

Mer läsning

Annons