Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folkpartiet tror på euron

Vi tror på euron som tillväxt- och välståndsskapande kraft också i Sverige, skriver Hans Backman (FP).

Annons

Tio års erfarenhet har samlats sedan förra folkomröstningen om euron. En av de viktigaste lärdomarna är att vi kraftigt underskattat eurosamarbetets handelskapande kraft. Sverige har gjort en långt större förlust av export och import av att stå utanför euron än någon förutsåg. Denna förlust ökar dessutom successivt över tid, vart efter integrationen bland euroländerna ökar.

Ett jämförbart land som Finland, som vid införandet av euron för tio år sedan, låg efter oss på de flesta punkter, har nu kommit ikapp oss när det gäller BNP, arbetslöshet och offentliga finanser. Deras BNP-tillväxt har under perioden varit högre än vår, de har haft lägre inflation och opinionen i landet har blivit allt mer europositiv.

I allt fler exportaffärer där svenska företag är med och konkurrerar skrivs kontrakten i euro. Svenska företag – flera av dessa företag finns i vårt exportberoende län Gävleborg – blir sittande med en valutarisk som finska företag slipper. De allra flesta finska företag i dag är också positivt inställda till att Finland har euron som valuta.

En SNS-rapport visar att handeln mellan euroländerna ökat. Även handeln med länder utanför eurozonen har ökat snabbare tack vare euron. Under perioden 1999 till 2006 var handeln cirka 12 procent högre för euroländerna jämfört med de länder som stod utanför eurosamarbetet. Sverige uppskattas ha förlorat cirka 200 miljarder kronor (export plus import) varje år i utebliven handel på grund av utanförskapet.

De positiva handelseffekterna väntas öka med tiden, vilket gör att Sverige kommer att gå miste om en allt större handelsvolym på grund av utanförskap.

Orsaken till den ökade handeln är sannolikt att valutarisken helt tagits bort och att transaktionskostnaderna har försvunnit. Utan valutarisker har det blivit mindre riskfyllt ur lönsamhetssynpunkt att handla med euroländer.

Svenskarna har också blivit mer europositiva, vilket är förståeligt. När inte ens ett dramatiskt kronfall om 13 procent kan förmå att skydda vår export och industriproduktion försvinner en av kronförsvararnas starkaste argument. I stället har vi fått se ökade importpriser på livsmedel, kläder och skor samt ökade kostnader när vi reser utomlands.

riksdagsledamot från Gävleborg

ledamot i arbetsmarknadsutskottet

Mer läsning

Annons