Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett GIF utan blodtörst och killer-egenskaper

En olycka kommer aldrig ensam.

Men var ska vi börja?

Med domarsignalerna som aldrig hördes, med pipan som ljöd vid fel tillfälle, med Jonatan Bergs sjätte träff i målramen – eller kanske med att inhopparen Amadou Jawo blev skadad och hjälptes av gräset.

Annons

e säga som var också, innan vi uppfinner heltäckande alibin som förklarar 0–2 mot Helsingborg.
Det fanns en överraskande smygande ovilja till personliga offer i Gefle IF i går, därför kunde HIF-spelarna lite för bekvämt borsta av sig plastgräset och åka hem med tre poäng.

ett topplag, men ställde inte upp med ett lag som såg ut som ett topplag och spelade inte som ett topplag. Men vem bryr sig, när man är och hälsar på i Norrlands södra utpost. Det blev seger, två mål på en möjlighet och det blev fortsatt toppkontakt.
Helsingborg hade dock inte varit i närheten av en trepoängare om GIF varit det GIF som spelade så bra i slutet av maj.
Men efter omstarten har GIF inte lyckats hitta tillbaka till den höga nivån, ett uppoffrande spel och den kombination av taktisk kyla, hängivenhet och vilja att springa igenom vilken tegelstensläktare som helst.
1–1 mot Häcken. 2–2 mot Örgryte. 0–2 mot Helsingborg.
Det är inte en kris.
Det är dock en trend.
Och det är en svacka, och den infaller just när GIF kunde ha hakat på långt uppe i tabellen men istället nu kan blicka nedåt och gilla resultat som Djurgården–Elfsborg 1–2.

pratade efteråt i termer som hafsigt, slarvigt och struligt – när det gällde GIF:s oförmåga att skapa Chansen som ska fixa Målet.
Att GIF kan besegra Helsingborg i returen på söndag är dock jag helt överens med Hammar om.
Det kan räcka med att Yussif Chibsah kommer tillbaka bredvid ytterligare en gång imponerande Bapupa, och lärlingen Bernhard Nyström får vila igen.
Chibsah kan tugga hälsenor, det vet jag.
Det var något som saknades i går, där GIF inte hade något som ens liknande hänsynslöshet i närkampsspelet. Vid flera tillfällen, Helsingborgs 0–2-kontring är det värsta exemplet, så lunkade hemmaspelarna hemåt istället för att offra några blodkärl.
21 poäng efter 15 allsvenska omgångar är bra – men de poängen har erövrats med blodtörst. Var fanns den i går?

byttes in i 60:e minuten, och visade direkt vilken klasspelare han är. Att han försvann upp på Gävle sjukhus röntgenavdelning på kvällen gör lika ont som Hasse Berggrens ena häl. Firma Jawo-Berggren är värd tio av GIF:s 16 mål hittills.
Den killerinstinkten behövs naturligtvis också.

allsvenska debutantdomaren Andreas Ekberg, Stockholm, från någon speciellt hög gren. Konstaterar bara att det han inte blåste för var situationer när GIF gärna hört en signal.
Just Helsingborgs matchvinnande hörnmål av Christoffer Andersson har tidigare i år haft en parallell när samme spelare skickade in en vänsterhörna där Bajenmålvakten Kristoffer Björklund massakrerades. Domaren då, faktiskt stjärndomaren Markus Strömbergsson från Gävle, såg inget förrän efter på reprisen – när vem som helst av du och jag skulle kunna döma rätt.
Ekberg såg dock inte att Hannu Patronen fällde sig över Hugosson i GIF-målet, medan linjedomaren såg att bollen gick över linjen.
Sånt jämnar ut sig, heter det.
Däremot börjar handbollen inom motståndarnas straffområde se ut som en ful grimas mot GIF.
Mot Trelleborg precis före uppehållet ägnade sig en hemmaspelare åt en basketdribbling och kom undan med det.
Nu fick Strömvallen se en semaforräddning av en Helsingborgsback som hade gjort vilken som helst av Sveriges alla skickliga handbollsmålvakter blågul av avundsjuka.
Men det jämnar väl ut sig, eller hur?

Mer läsning

Annons