Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fredrik Reinfeldt lever på hoppet

Så här på andra dagen av 2009 tycks spekulationerna om alliansregeringens framtid och vänsteralliansens förmåga att hitta ett valvinnande koncept inför valet 2010 vara hårdvaluta i den politiska debatten.

Annons

Helt klart är att regeringen fått luft under vingarna efter alla turer innan den slutliga vänsteralliansen kunde samlas. Både med miljöpartiet, vänsterpartiet och socialdemokraterna.

Ändå bör man se till fakta. Oppositionen leder fortfarande stort i de flesta opinionsmätningarna med kring tio procent. Nu kan självfallet mycket hända under 2009 och inte minst under 2010, men det skulle förvåna mycket om oppositionen tappade greppet.Om så sker kommer det att bero på taktiska misstag och en otydlig politik.

För verkligheten är den att efter drygt två år med högeralliansen vid makten ser en majoritet av svenska folket att den moderatledda regeringen är en regering av samma gamla moderater som förr. Ny förpackning, men gammal högerpolitik. Det handlar om skattesänkningar och försämringar för dem som är arbetslösa eller sjuka. De får stå sitt kast i den högborgerliga politiken.

Högerregeringen befinner sig i en helt annan värld än de arbetslösa, och dem som har det svårt i samhället. Nu får de betala för notan för alliansregeringens reformer av a-kassa och sjukförsäkring.

Sanningen är den att de kraftigt sänkta skatter som alliansregeringen genomfört dels syftat till att åstadkomma ett systemskifte, dels till att berika dem i vårt samhälle som redan har det bra. Allt skulle bli bättre när skattenivåerna sänktes, hette det i alliansregeringens retorik. Detta helt utan känsla eller förståelse för att skattepolitiken är det fundament som krävs för att upprätthålla en rättvis välfärdspolitik för alla.

Skatter som är rättvisa och och ger rättvisa har medborgarnas stöd.

Det är ett samband som den borgerliga alliansen tappat i sin iver att ploga för sitt systemskifte. Välfärdspolitiken har ett grundmurat förtroende hos svenska folket. Det är därför opinionen så tydligt vänt ryggen åt högeralliansens politik.

Tryggheten i ålderdomen, en bra sjukvård och fungerande barnomsorg betyder mycket för den enskilde. För att upprätthålla detta liksom en rättvis skola är man därför beredda att betala vad det kostar i höga skatter. När det gäller satsningar på vård, omsorg och skola är samstämmigheten stor inom breda grupper i det svenska samhället; ytterligare resurser måste till för att kvalitet och rättvisa ska kunna bibehållas. Inte motsatsen.

A-kasseförsämringarna är en del av borgarnas ”arbetslinje” som utgår ifrån att människor är lata, eftersom de inte vill söka jobb i hela landet. Dessutom bygger borgarnas arbetsmarknadspolitik på konstaterandet att arbetslöshet är individens problem, inte samhällets. Att bekämpa arbetslöshet blir därför en fråga om de arbetslösas individuella situation, inte om de strukturella problem som finns på arbetsmarknaden. Lösningarna blir att ge sig på människor, inte att finna konstruktiva lösningar för att utbilda dem som ställts vid sidan av arbetsmarknaden.

Hur logiskt är det egentligen att människor skulle vilja vara arbetslösa? Att bli arbetslös kan aldrig bara ses som en inkomstförlust.

Terror. Israels regering har som mål att krossa Hamas och därmed den bräckliga samhällsstrukturen i Gaza. Hittills har mer än 400 människor dödats. Många civila. Det vi ser är terror, som på intet sätt kan jämföras med Hamas raketbeskjutningar. Framför allt Israel måste besinna sig och Hamas öppna för förhandlingar.

Nyår. Vi har upplevt en nyårshelg med två knivmord, en rad misshandelsfall och en rad bränder, de senare framför allt beroende på människors slarv och okunnighet att hantera de fyrverkerier som i bästa fall kan lysa upp ingången till ett nytt år. I många fall är det alkoholen som är orsaken till vad som händer. Smaklöst.

Mer läsning

Annons