Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Eleverna strömmar till Gävles friskolor

Om alla nya friskoleansökningar går i lås kommer fler än
600 nya gymnasieplatser att finnas i Gävle om några år.
Samtidigt väntas elevantalet minska dramatiskt.

Annons

I dag går 586 av omkring 3 800 elever från Gävle i friskolegymnasium. Som läget ser ut i dag har 259 nya elever från kommunen valt en friskola i första hand inför hösten 2009.

Kommunen betalar 53,6 miljoner kronor per år för gymnasieelever som valt friskolor inom eller utom kommunen. Det är den kommunala gymnasieorganisationen som ska stå för kostnaderna, oavsett om eleverna väljer friskolor eller kommunala.

De kommande åren blir det färre elever i gymnasieåldrarna. Kommunen har tidigare räknat med att 1 300 platser i värsta fall kan stå tomma inför hösten 2012.

Trots detta har ansökningarna om att starta eller utvidga friskolor fortsatt att strömma in.

Som Arbetarbladet tidigare berättat vill ägaren av Realgymnasiet (tidigare Hästgymnasiet) utöka och räknar med fler än 500 platser när allt är utbyggt 2012.

Thoréngruppen, som driver Thorén Business School, ansöker om att både starta nya inriktningar och en helt ny gymnasieskola på orten.

Totalt antal platser 2012 beräknas bli 270.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ordförande Peter Hasch (S) konstaterar att för många gymnasieplatser i kommunen är dyrt.

– Det kostar att ha för stor kostym, oavsett om platserna är i vår egen regi eller i friskola. Varje plats blir dyrare och det blir mindre pengar till kvaliteten, säger Peter Hasch.

Ytterligare ett problem för den kommunala gymnasieskolan är att eleverna kan ändra sig i sista stund.

Om fler elever än väntat bestämmer sig för friskola i ett sent skede står det kommunala gymnasiet med tomma platser och hinner inte anpassa vare sig personalantal eller lokaler.

Men hittills har kommunen stått sig bra i konkurrensen.

När det gäller de färska friskoleansökningarna konstaterar Peter Hasch att det främst handlar om lärlingsbaserade utbildningar, som till stor del innebär undervisning på arbetsplatser.

Han är tveksam till om det kommer att fungera.

– Redan innan lågkonjunkturen var det jättesvårt för våra byggprogram att hitta placeringar på arbetsplatser, säger han.

Mer läsning

Annons