Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Länge levde hemmafrun

Kvinnan var hemmets självklara arbetsledare och skulle göra omfattande planer för hushållets skötsel.
1950-talet var hemmafruns tidsålder.
Det rådde ingen tvekan om hur könsrollerna skulle betraktas.

Annons

Kvinnorna hade behövts som arbetskraft under krigsåren, men när efterkrigstidens välstånd växte blev hemmafrun en institution.
Optimismen och framåtandan spirade, levnadsstandarden höjdes och tv:n blev den självklara samlingspunkten för familjerna. Mannen var för det mesta den självskrivna familjeförsörjaren.


– Hemmafruepoken kulminerade under 50-talet. Då fanns det över 1 miljon hemmafruar i Sverige. Att kvinnan var hemma och skötte hushållet var normen. De uppfattades snarare som avvikande om hon gick ut på arbetsmarknaden, säger Christina Axelsson, lektor i sociologi på Södertörns Högskola och författare till avhandlingen ”Hemmafrun som försvann”.

Enligt henne började hemmafrun i betydelsen kvinna som helt försörjs av sin man dyka upp under 1930-talet i samband med att allt fler övergav jordbruket för lönearbete.
Fenomenet fick allt större genomslag under de två kommande decennierna. Kvinnor som var yrkesverksamma fick motivera varför de jobbade.
– Ofta handlade det om att de hade en mycket hög utbildning eller att familjen var beroende av kvinnans inkomst, säger Christina Axelsson.

Samtidigt var det ingen tvekan om att hushållsarbetet räknades som just ett arbete. I Svenskt Husmoderslexikon från 1952 finns förslag på noggrant upplagda arbetsplaner.
Ambitionsnivån låg långt över det vi i dag betraktar som nödvändiga hemmasysslor.
Matlagning, vård av barnen och bäddning av sängarna finns till exempel inte med. Däremot polering av bordssilver och prydnadsföremål av metall, översyn av garderober, sömnad, polering av möbler, städning av köksskåp och förråd samt strumpstoppning.



Svenskt Husmoderslexikon har underlättat för husmodern genom att presentera inrutade scheman där alla för- och eftermiddagsgöromål finns symboliserade. Mannen syns bara på bild tre dagar i månaden. Då håller han ett barn i handen under en promenad.

Uppslagsverket värderar hemarbetet högt och diskuterar det på största allvar.
”Det första man har att göra för att få en arbetsplan till stånd är att bilda sig en översikt av allt vad det egna hemmets vård omfattar varvid man får trotsa den lilla rädslan för att det skall bli för stort att syssla med”.

Den tekniska utvecklingen hade nått hemmet och både diskmaskiner, dammsugare och frysskåp behandlas ingående.
Vid sidan av kravet på att sköta hem och barn klanderfritt skulle kvinnan vårda sitt yttre och vara bevandrad i vett och etikett.

Under 1960- och 1970-talet började hemmafrunormen vittra sönder.
– Förändringen gick snabbt. Den offentliga sektorn byggdes ut och de gifta kvinnorna efterfrågades på arbetsmarknaden, säger Christina Axelsson.


Jämställdhetspolitiken var också på frammarsch och könsrollerna började ifrågasättas. Kvinnan fick tillgång till socialförsäkringar och likvärdig pension. Möjligheterna till utbildning och förvärvsarbete ökade, daghem och fritidsverksamheten byggdes ut.
I dag vet ingen med säkerhet hur stor andel av kvinnorna i Sverige som är hemmafruar i den traditionella bemärkelsen. SCB saknar statistik över detta.

Svenskt Husmoderslexikon, Jämo, Utbildningsradion.

Mer läsning

Annons