Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Motion kan sortera anställda i fack

/
  • FORSKAR OM HÄLSA. I sin avhandling konstaterar Gävlebon Erika Björklund att hälsofrämjande projekt på jobbet sorterar de anställda i mer eller mindre önskvärda medarbetare, utifrån om de lever upp till omgivningens förväntningar av ett hälsosamt liv.

Bjussar arbetsgivaren på träningskort tycker du förmodligen att det är bra. Men hälsoprojekt på arbetsplatsen innebär att arbetsgivaren lägger sig i privatlivet. Det visar Gävlebon och forskaren Erika Björklund i en ny avhandling.

Annons

– Gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut när man lyfter in privata angelägenheter som vad man äter och om man motionerar i diskussioner på arbetsplatsen. Då lyfter man in fritidsaktiviteter på arbetsplatsen och arbetsgivaren utövar inflytande på vad du gör på din fritid, säger Erika Björklund.

De som leder hälsoprojekten kan betraktas som arbetsgivarens representanter när de uppmanar deltagare att träna, sluta röka eller äta mer hälsosamt, sådant som tillhör de privata besluten.

Erika Björklund har studerat fyra hälsofrämjande projekt av olika omfattning vid fyra arbetsplatser; en statlig, en kommunal och två i den privata industrin. Projekten hade mellan 12 och 900 deltagare och involverade till exempel fysisk aktivitet och föreläsningar om kost och motion.

Genom intervjuer och eget deltagande har hon sett att pratet om hälsa, ofta kopplat till kost och motion, sorterar de anställda i facken mer eller mindre önskvärda.

– Det finns de som är mer eller mindre duktiga i förhållande till de förväntningar som finns. De som uppfattas som mindre framgångsrika, i det de skulle göra, fick ju veta det. Den mindre framgångsrika framställs som ovillig att ta sitt ansvar, säger hon.

Eventuella invändningar som att deltagaren inte har tid eller råd att leva mer hälsosamt möttes med argument i stil med att den enskilde har prioriterat fel.

– Det som gör det problematiskt är individualiseringen; att hela ansvaret för hälsa och livsstil läggs på individen. På en del arbetsplatser kan man träna på arbetsplatsen, men man kanske också kan lyfta frågan vad man kan göra som inte lägger hela ansvaret på individen utan även på arbetsgivaren, säger Erika Björklund.

Hon upptäckte också att begreppet hälsa generellt utgick från en manlig norm, där kvinnan blev den avvikande. Till exempel angavs alla mätbara värden först för män.

Erika Björklund är utbildad hälsopedagog vid Högskolan i Gävle. Det var också där hon hade sin tjänst som doktorand medan hon gick forskarutbildningen vid pedagogiska institutionen och Genusforskarskolan, båda vid Umeå universitet.

– Jag är väl medveten om de förväntningar som existerar på mig själv som individ. Jag försöker leva ”hälsosamt”.

Mer läsning

Annons