Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pedagogik under press

/
  • Nioåriga Kafiyo Ali kommer från Somalia och har bott två år i Sverige. Förut gick hon på Lilla Sätraskolan och nu på Nynäs Montessoriskola.
  • Läraren Monia Löhman hjälper till med geografin.
  • räknar. Sherif Abdi Mahamoud och Oskar Kling utforskar multiplikationstabellen med hjälp av ett band och skyltar.
  • Saima Elfaki Lagerroos och Evelina Bergqvist är fokuserade.
  • Ömer Öcal, åtta år, övar på tje-ljudet. Han gillar att gå Nynäs Montessoriskola.
  • Nioåriga Kafiyo Ali kommer från Somalia och har bott två år i Sverige. Förut gick hon på Lilla Sätraskolan och nu på Nynäs Montessoriskola.

Många elever saknar tidigare erfarenhet av montessoripedagogik.
Och en tredjedel av lärarna är inte färdiga med sin montessoriutbildning.
Personalen på Nynäs Montessoriskolas klass 2-3 brottas med splittrade arbetsdagar och otillräckliga resurser.
– Det var en otrolig röra i höstas. Nu är det bättre, men det har kostat barn och pedagoger onödig energi, säger läraren Therese Rollgard-Björn.

Annons

Det är onsdag förmiddag och 34 elever i andra och tredje årskursen förflyttar sig mellan tre rum med stora dörröppningar emellan. Totalt går 44 barn i klassen. Just i dag har en grupp på tio uteliv på schemat när deras klasskamrater är i salarna.

Många sitter på mjuka mattor på golvet och arbetar koncentrerat med olika ämnesområden. Någon fördjupar sig i en mattebok och några andra använder ett långt pärlband för att träna på sjuans och åttans multiplikationstabell.

Lärarna rör sig också mellan grupperna och handleder där det behövs.

Montessoripedagogiken bygger mycket på självständigt arbete, ansvar och tanken är att eleverna ska kunna röra sig mellan olika arbetsstationer i "öppna hav".

För många barn börjar montessoriresan redan på förskolan, där de tränas i pedagogiken.

Men för de flesta barnen i just den här klassen är arbetsmetoderna nya. Många av dem kommer från den nedlagda Nya Nynässkolan, som tillämpat en mer traditionella undervisning. Ytterligare ett antal är förhållandevis nyanlända från andra delar av världen, och vissa har överhuvudtaget inte gått i skola tidigare.

De håller på att göra sig hemtama med ett nytt språk, ett nytt land, skolgång – och nu även en pedagogik som är ny för dem.

Åtta olika hemspråk är representerade i klassen och grupper av elever försvinner regelbundet i väg för att underhålla sina kunskaper i detta. På torsdagarna är schemat späckat av arabiska, kumanju, sorami, vietnamesiska, turkiska och spanska.

Therese Rollgard-Björn är själv ännu inte färdig montessorilärare. Hon är mitt uppe i utbildningen, som ska gå på helfart vid sidan av jobbet.

Therese är en av flera lärare som kom till Nynäs Montessori i höstas, när personalstyrkan behövde utökas eftersom 76 nya barn anlände från tidigare Nya Nynässkolan.

Hon, Monia Löhman och Leonora Enterfeldt Eriksson vittnar alla om att de arbetar under mycket ansträngda förhållanden. Meningen med skolan är just att barnen ska undervisas med montessoripedagogik, vilket bland annat innebär sammanhängande arbetspass på 2,5 - 3 timmar. Men det är svårt under de förhållanden som råder nu.

– Det ställer krav på en otrolig logistik, säger Therese.

Lärarna försöker hålla nere antalet barn i lokalerna genom att avdela grupper till bildsalen, som också finns att tillgå, eller andra aktiviteter. Samtidigt splittras undervisningen upp när olika grupper ska på hemspråksundervisning. Dessutom ska lärare under vidareutbildning i montessori studiehandledas.

Samtidigt som Montessoripedagogiken bygger på att många elever ska kunna röra sig över öppna ytor har lärarna känt sig tvungna att dela av klassrummet med en dörr.

– I pedagogiken ingår det att barnen ska lära sig att fokusera trots att det pågår saker runt omkring. De måste få jobba ostört långa stunder, säger Therese.

En särskild svårigheter är just att så många av barnen inte har erfarenhet av montessori sedan tidigare.

Lärarna får stöd i sin uppfattning av Elisabet Enmark på friskolan Gefle Montessori.

– Det gör inte så mycket om det kommer 3-4 nya elever ett nytt läsår i en klass på 30 stycken. Men handlar det om fler blir det mer tungarbetat, säger hon.

Det är högt i tak och ljudnivån är ett bekymmer. Dämpande rullgardiner har först nyligen kommit på plats, trots att de beställdes i augusti.

Men det är mer resurser och stöd för barnen som lärarna önskar sig hetast just nu.

– Det känns som om kommunen inte brytt sig ett dugg om hur det har gått för oss, säger Monia Löhman.

 

 

 

Mer läsning

Annons