Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu har whiskyn tagit över

/
  • I LAGER. Johny Westergård ansvarar för Mackmyras verksamhet nere i Bodås gruva. Hit kommer över 60 privata fatägare på besök varannan vecka för                                     att besöka sin whisky. Det blir ett sätt följa mognadsprocessen.
  • GRUVARBETE. Hans Holmgren och Assar Hedlund jobbade med provborrning av Sandviks Coromantborrar. Bilden är tagen i januari 1990.Foto: Lynda Lundin

Från malmbrytning till provborrning av Sandvik Coromants utrustning och odling av champinjoner.

Det har varit många olika aktiviteter i Bodås gruva. Nu är det whisky för hela slanten. Två gånger i månaden tar Mackmyra hit grupper med fatägare. Här får de kontrollera och provsmaka den egna whiskyn som ligger för att mogna.

Annons

50 meter ner under marken, i Sandviks uttjänta gruva, ligger Mackmyras största lagerlokal. En gång i veckan kör en lastbil full med råsprit från destilleriet i Valbo till Bodås där den lastas av och tappas upp på fat.

Alla privata ägare vars whisky lagras här är välkomna på besök för att på så vis själva följa mognadsprocessen. Två gånger i månaden kommer det därför över 60 gäster till Bodås.

– Det är ofta väldigt känslomässigt. Det är en stor upplevelse att få komma hit och se sitt fat, berättar Johny Westergård som jobbar åt Mackmyra.

Prova sitt eget fat

Besöken i gruvan är uppdelade i två delar. Alla får provsmaka ur sitt eget fat, det görs uppe i gruvlaven där Mackmyra hyr en lokal av Hoforshus. Sedan är det hjälm och rock på och alla beger sig ner i underjorden.

Nere i gruvan, som är Mackmyras största lagerlokal, dryper det av fukt. En stor pump jobbar dygnet runt för att gruvschaktet inte ska vattenfyllas.

– Det fina här är den fuktiga miljön och det stabila klimatet. Det är ungefär elva grader svalt året om. Kylan gör att hanteringen blir lättare eftersom etanol brinner först vid höga temperaturer, säger Johny Westergård.

”Ett tempel”

Här finns nio lagerrum där 3 000 småfat på vardera 30 liter och minst lika många 100- och 200-litersfat förvaras. Johny Westergård öppnar vördnadsfullt dörren till ett av utrymmena som är väl tillbommat med hänglås och larm.

– Det här är ett tempel, säger han och sträcker ut armarna som för att omfamna hela atmosfären.

När man kliver över tröskeln förstår man. En stark, söt, lite nötaktig doft fyller hela rummet och får doftsensorerna att slå volter.

– Vi låter bli att öppna här så ofta och på så vis behålls en stark doft härinne, berättar Westergård.

De lokaler som Mackmyra hyr av Hoforshus nere i gruvan är de delar som tidigare inrymde en champinjonodling. Lokalerna var därför i huvudsak rustade när whiskyföretaget flyttade in 2003.

Svamp och whisky

Ända sedan Sandvik slutade bryta malm här har det varit någon slags verksamhet i gruvans översta schakt.

Först i Sandviks egen regi, Sandvik Coromant provade och visade länge upp sina borrar för kunder här.

Därefter tog Bodås svamp över. Svampodlingsexperimentet höll dock bara några år, sedan gick företaget i konkurs.

På ett ställe

Nu har Mackmyra hunnit vara här i fem år, lite drygt. Tre personer jobbar heltid året runt i gruvan och när privatkunderna fyra gånger per år kan välja att buteljera delar av – eller hela fat – är här en personalstyrka på åtta personer.

– Tanken med whiskybyn som ska byggas utanför Gävle är att på sikt samla all verksamhet på ett ställe, men då talar vi på mer än tio års sikt. Därför kommer vi att finnas i Bodås länge till, säger Johny Westergård om framtidsplanerna.

Mer läsning

Annons