Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rena vinsten för små utflyttningskommuner

/
  • GOODWILL. Socialchefen Jan Bornestig är övertygad om att mottagandet av ensamkommande flyktingsbarn är en positiv satsning för Hofors kommun. Inte minst ger det poäng i goodwill.

Glesbygdskommuner som dras med utflyttning ser ofta vinster med att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Hofors är en av dem. Jobb och verksamhet i tomma lägenheter är anledningarna till att kommunen ser ekonomi i mottagandet.

Annons

Det är de små Norrlandskommunerna som tar störst ansvar för de ungdomar som sitter i kö runt om i landets ankomstkommuner. Sorsele, Argeplog och Övertorneå tar, i förhållande till antalet invånare, emot flest minderåriga flyktingar i Sverige (se grafiken över Sveriges kommuner intill).
De är alla orter som har vikande befolkning och som tvingats skära ner på tjänster inom kommunen. Flyktingmottagandet ger nya jobb på orten.


Samma fördelar ser även Hofors. Och när kommunen med strax under 10 000 invånare nästa år väljer att ta emot 30 ungdomar under 18 år hamnar även de i Sverigetoppen.
Det är mer än vad både Gävle och Sandviken hittills har tagit emot sammanlagt.
– Jag tycker att det är en utmaning. Det kanske ses som uppkäftigt att lilla Hofors sticker ut hakan genom att ta emot lika många som exempelvis Eskilstuna som är en betydligt större stad, men varför inte? säger socialchefen, Jan Bornestig.
Han tror att många av de kommuner som tackar nej eller bara tar emot ett litet antal barn gör det för att de inte har fysiska möjligheter att ta emot fler.
– Lokalerna ska uppfylla kriterierna för ett HVB-hem, det tror jag har gjort att många har varit återhållsamma med att ta emot ett större antal.


I Hofors är de nya boendena i stället en tillgång eftersom det finns ett behov av nya hyresgäster.
De tomma lokaler som finns är dessutom till stor del redan anpassade efter de krav som länsstyrelsen har.
– Vi har Rönningen med ett gruppboende med 10 platser i mycket bra skick. Sedan har vi bygdegården i Torsåker som har haft problem med hyresgäster och det är en förnämlig lokal.
– Då är vi helt plötsligt uppe i 25 platser, säger Jan Bornestig.


Sedan tillkommer det särskilda boendet Orion med fyra platser som ska läggas ner och som socialnämnden annars skulle behöva lägga 1,6 miljoner kronor på att återställa till vanliga lägenheter.
Eftersom staten dessutom utlovar full kostnadstäckning ser Hofors bara att de har allt att vinna på avtalet med Migrationsverket.
– Inte en enda svensk kommun kan klaga på ersättningssystemet, det här kostar oss inget, tvärt om – det möjliggör en offensiv satsning, säger Jan Bornestig.


Han tar det bidrag som skolan får som exempel. Eftersom Hofors har specificerat att det är just 16-åringar som de vill ta emot kommer alla medel för skolundervisning gymnasieskolan till gagn. Björkhagsskolan får 2 miljoner kronor i extra anslag.
– Skolan är jätteviktig. De som kommer är ofta väldigt studiemotiverade och därför ska vi se till att utbildningen håller högsta möjliga kvalitet så att de tar sig härifrån till vidare utbildning.
Det är också en anledning till att Hofors valt att ta emot just 16-åringar.
– När ungdomarna blivit 18 år är de myndiga och bestämmer själva var de ska bo – vi tror att många kommer att gå vidare och studera på exempelvis högskola. Därför räknar vi med tre års cykel.


Den risk han ser med att ta emot just tonåringar är att det är en kämpig ålder – oavsett bakgrund.
– Det är klart att det inte är friktionsfritt. Vi tar emot 16-åringar och de här är inte annorlunda än andra ungdomar. Det är något vi måste kunna hantera och hitta sätt att jobba med.
Hans plan för att få integrationen att fungera så smärtfritt som möjligt är att få Hoforsborna engagerade.
– Vi kommer behöva jobba mycket med att få ut information i samhället, det är en förutsättning för att skapa bra integration, säger Jan Bornestig.

 

Mer läsning

Annons