Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reaktionerna förvånar inte Ing-Marie

Läsarkommentarerna väller in och många är förtvivlade över att Kalle avlivades efter ett myndighetsbeslut. En liten älgkalv har engagerat tusentals.
– Det visar att vi känner empati för djur och det är bra, tycker Ing-Marie Persson, djurskötare i Furuvik.

Annons

När det i går stod klart att Kalle hade avlivats kom reaktionerna direkt och älgkalven Kalles öde har väckt uppmärksamhet långt utanför Ockelbo kommun. Det förvånar inte djurskötaren Ing-Marie Persson, rikskänd djurskötare i Furuvik.

– Djur, särskilt djurungar, ligger helt i händerna på oss. De kan inte säga ifrån och har ingen möjlighet att protestera. Det är ju vi som styr över naturen, det gör att folk engagerar sig för djuren.

Hon tycker det är positivt att så många engagerat sig för Kalle.

– Det är bra att en sådan här händelse väcker känslor. Det visar att vi bryr oss om och känner empati för djuren och det är bra att vi gör det. Vi måste börja bry oss om andra individer som också har rätt att leva här på jorden.

Många läsare har reagerat på myndigheternas beslut att avliva Kalle trots att han bodde i en älgpark och mådde bra. Man kallar beslutet ”stelbent och trångsynt”. Ing-Marie Persson förstår reaktionerna.

– Man måste ha speciella tillstånd för att ta hand om vilda djur och det måste alltid gå via polisen. Jag förstår att man kan tycka att det är lite stelbent, det tycker nog jag med. Men sådana är ju våra lagar.

– Men att folk bryr sig är bra. Det beror på att det rör vårt hjärta.

Helena Pedersen, utbildningsvetare som forskar inom ”human animal studies” vid Uppsala universitet, har en annan teori om varför fallet Kalle engagerat så många.

– De här djurindividerna fungerar som en slags kulturella ikoner. Vi vill uppleva att vi beter oss mänskligt och empatiskt gentemot djuren, samtidigt som vi har en samhällsstruktur där det pågår systematiska övergrepp på djur, till exempel inom köttindustrin och läkemedelsindustrin.

Pedersen känner väl igen fenomenet med att berättelser om enskilda utsatta djur engagerar.

– Det här förekommer med jämna mellanrum i media. Min gissning är att det växt fram i samband med industrialiseringen av samhället och i takt med att djurindustrin blivit allt mer systematiserad.

Mer läsning

Annons