Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Professor sågar BTI som myggdödare

/

Besprutning med BTI är ingen långsiktig lösning på myggplågan vid Nedre Dalälven. Det anser professor Christer Nilsson i sin slutrapport om myggbekämpningen. I stället är en förändrad vattenreglering i älven nyckeln till framgång på sikt.

– Det är där man ska sätta in stöten, säger han.

Annons

Under de sju år som bekämpningsmedlet BTI använts i Gysinge och Österfärnebo har Nedre Dalälvens Utvecklingsbolag, Neda, via Myggprojektet gjort regelbundna uppföljningar.

Dessa har nu granskats av Christer Nilsson, professor i landskapsekologi vid Umeå Universitet, och forskningsassistenten Birgitta Renöfält.

I slutrapporten riktar Umeånnat hur effekterna av BTI-besprutningen undersökts (se artikel nedan).

Även om Christer Nilsson föreslår fortsatt användning av BTI under en övergångsperiod betraktar han inte detta som något undermedel på längre sikt.

Risken finns för att myggor blir resistenta, motståndskraftiga, mot BTI. Döda, ruttnande mygglarver i de bekämpade våtmarkerna kan dessutom ge näring åt de larver som ändå kläcks och det kan krävas högre doser av BTI för att bekämpningen ska bli effektiv.

– Det blir en ond cirkel, säger Christer Nilsson.

Han vill ändra fokus från att behandla symtomen (myggen) till att angripa orsakerna.

Och den främsta av dessa är regleringen av Dalälvens vattenföring, resonerar professorn.

– Det är vi väldigt säkra på, säger han.

Ursprungligen löpte en hög och kall vårflod i Dalälven med endast få och oregelbundna översvämningar sommartid. Men dagens situation, med många dammar och magasin, gör att vattnet hinner värmas upp innan det når nedre Dalälven. I stället för att spolas igenom av kallt vatten översvämmas våtmarkerna av grunt stillastående vatten.

Allt detta gynnar myggen.

Kraftbolagen bestämmer

Maria Widemo på länsstyrelsen i Gävleborg är inte förvånad över slutsatserna.

Hon leder projektet Vattenföring i Nedre Dalälven och vill ha ett samarbete med kraftbolagen.

– Vi är helt beroende av dem i det här, säger hon.

Det finns också möjlighet för Naturvårdsverket att via Kammarkollegiet begära omprövning av vattendomar.

Om så kommer att ske kan Eva Thörnelöf på Naturvårdsverket inte svara på.

– Vi delar uppfattningen att BTI är en kortsiktig lösning. Nu ska vi titta igenom rapporten och ser hur vi kan gå vidare, säger hon.

Mer läsning

Annons