Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Språket är väldigt jobbigt"

/
  • BARRIÄR. Invandrarelever ska ha lika stor möjlighet som andra att kunna få höga betyg. Men språket lägger hinder i vägen. Sally Shami och Sara Niyonkuru har varit i Sverige i sju respektive tre år. Det går lättare att hänga med nu än tidigare, men båda minns hur jobbigt det var i början.
  • MOTIVERAD. Games Prasong och Chalinee Hookatok får några timmars undervisning i veckan av Lillemor Eriksson. ”Det är fantastiskt att jobba med de här eleverna. Men det är en stor frustration för alla när resurserna inte räcker till”, säger hon.

Sally Shami från Iran och Sara Niyonkuru från Burundi ställer sig frågande till att nyanlända invandrarelever i Sandviken nu skickas rakt in i klasserna – utan att ha fått lära sig svenska i förberedelseklasser.

De kom till Sverige för flera år sedan och hade möjlighet att gå i förberedelseklass en längre period.

Sally och Sara vill knappt tänka på hur det skulle ha varit att börja direkt i en vanlig klass.

– Det måste vara väldigt jobbigt, säger Sally Shami.

Annons

I söndagens tidning berättade Arbetarbladet att förberedelseklasserna för nya invandrarelever i höst slopats på flera skolor i Sandviken. Förberedelseklasserna har gett möjlighet till intensiv träning i svenska språket. Där befann sig eleverna den största delen av sin första skoltid, förutom när de deltog i idrott, bild och slöjd.

Nu ska nyanlända elever rakt ut i klasserna. Den undervisning de får i svenska som andraspråk är bara omkring en tiondel i jämförelse med när förberedelseklasserna fanns.

På Murgårdsskolan får invandrareleverna i sjuan två timmar i ämnet i veckan, åttorna tre timmar och niorna två timmar.

För sjätte klass finns över huvud taget ingen schemalagd gruppundervisning i ämnet.

– Det finns inte resurser till det, säger Lillemor Eriksson, lärare i svenska som andraspråk.

För närvarande undervisar hon grupper där kunskaperna i svenska varierar kraftigt. En del har varit i Sverige i många år, andra är helt nya. På grund av neddragningarna får de färskaste eleverna inte fler undervisningstimmar än de andra.

Chalinee Hookatok och Games Prasong kom hit från Thailand för ett år sedan. På frågan om det är svårt att förstå svenska nickar de till svar. Men de säger inte mycket.

– De har massor av kunskap inom sig, men den är knuten till deras modersmål, säger Lillemor Eriksson.

Lillemor Erikson berättar att det tar mellan fem och sju år att lära sig så mycket svenska att man kan hänga med i undervisningen på samma sätt som svenskfödda elever.

15-åriga Sally Shami har precis passerat den gränsen. Under sina sju år i Sandviken har hon gått i förberedelseklass och vanlig klass i tre skolor och hunnit bli varm i kläderna. Men hon minns hur den första tiden var.

– Jag kände mig väldigt ensam. Jag tänkte att bara jag lär mig lite mer svenska kan jag kanske skaffa en kompis. Jag vet en tjej som blev mobbad för att hon inte kunde språket. De knuffade henne, berättar hon.

Sara Niyonkuru har liknande erfarenheter.

– Jag förstod inte läraren och läraren förstod inte mig. Ingen kunde mitt hemspråk, kirundi. Jag använde mig mycket av teckenspråk i början, säger hon.

Mer läsning

Annons