Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hjälp Riksbanken tänka om

Är vi på väg mot en riktig lågkonjunktur? Än så länge vill Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén inte beskriva läget i så dystra termer, men medger att risken för en lågkonjunktur ökat.

Annons

Övriga bedömare skriver i allt snabbare takt ned sina tillväxtprognoser. De flesta kurvor pekar nedåt, utom inflationstalet, som i juli låg på 4,4 procent, långt över vad som är förenligt med en hälsosam ekonomi.

Men – paradoxalt nog kan det tyckas – det viktigaste är inte den aktuella inflationssiffran utan hushållens och arbetsmarknadsparternas förväntningar på framtida prisökningar.

För en tillfällig prisökningsvåg är i sig inte farlig, så länge förväntningarna om den framtida prisökningstakten inte skruvas upp och biter sig fast på den högre nivån.

Så verkar dessvärre fallet vara just nu. Enligt de senaste mätningarna ligger hushållens förväntningar betydligt över tvåprocentsmålet.

Det är också därför som Riksbanken, trots inbromsningen av ekonomin och trots det försämrade läget på arbetsmarknaden, sagt sig vilja fortsätta höja räntan framöver.

Ytterligare ett snäpp upp med räntan är dock bland det sista som svensk ekonomi behöver just nu.

Många bedömare gissar att den senaste tidens statistik om läget i ekonomin kan få Riksbanken att höja mindre än tidigare aviserat, men att det ändå blir en höjning innan det är dags att vända nedåt igen.

Det vore i så fall både onödigt och oklokt.

Men går det att få Riksbanken att tänka om vid sitt möte 3 september?

Jo, det finns faktiskt aktörer i ekonomin som skulle kunna påverka Riksbankens beslut och det är de fackliga organisationer som står inför ett avgörande om det treåriga avtalets sista år: Omförhandla eller inte omförhandla?

Det finns flera argument för att inte säga upp avtalet. Ett är konjunkturinbromsningen, ett annat är risken för att en uppsägning kan starta en destruktiv löne-pris-spiral.

Till dessa argument kommer nu möjligheten att påverka räntenivån.

Genom ett tidigt besked – innan Riksbankens septembermöte – om att avtalen inte ska omförhandlas kan de fackliga organisationerna förse banken med det argument som den behöver för att inte höja räntan.

Om IF Metall och Kommunal meddelar att en omförhandling inte längre är aktuell behöver Riksbanken inte oroa sig för att inflationsförväntningarna ska trissas upp av en oviss förhandlingsomgång. Banken kan därmed låta räntan ligga stilla.

Med klara besked från tunga fackliga organisationer om att löneinflationen – det enskilt viktigaste priset i ekonomin – inte riskerar att skena iväg borde det vara uteslutet för Riksbanken att höja räntan.

Och Sverige skulle slippa den extra broms på ekonomin som en räntehöjning innebär.

Beskedet från facken skulle rentav kunna bli den positiva signal som företag och kommuner så väl behöver för att kunna se framtiden an med lite större optimism.

Mer läsning

Annons