Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I väntan på Obama

Inne i det blockerade och isolerade Gaza pågår livet som vanligt; en daglig kamp för överlevnad. Bortom taggtrådar och murar hörs vaga signaler om att resten av världen är nära ekonomisk kollaps.

Annons

Men att finansiella marknader och hyggligt utvecklade folkhemsidyller riskerar några hack i en ständigt pågående välfärdsspiral lämnar inga spår hos halvannan miljon Gazabor, de har inget kvar att förlora.

Att Israel, som medvetet och systematiskt svälter ut Gaza, stoppar införseln av allt livsuppehållande, mat, olja, el, vatten går förbi den utvecklade världen. Då och då, efter behag och lynne, öppnas fängelsedörrarna och några lastbilar släpps igenom. Fartyg på väg till Gaza dirigeras om till Egypten.

FN, som kan samla sig till något uttalanden om tillståndet i Mellanöstern och den folkrättsvidriga ockupationen av Västbanken, kan inte göra någonting; USA blockerar alla resolutioner.

Inget hopp heller kring den nye presidenten, hans utrikesminister och administration. Obama ”håller på” israelerna, Clinton har gjort några förvirrade uttalanden om muren. Att tänka sig att de två skulle tvinga Israel att ens uppfylla FN:s krav är att hoppas för mycket.

Det israeliska etablissemanget, samlat i ett maktcentrum som kan ses som ett militär-politiskt-industriellt konsortium, har inget att frukta. Israel kan leva med dagens situation, den är, sedd från Jerusalem eller Tel Aviv, ganska bekväm. Några döda här och var, och så dubbelt antal döda palestinier. Så har det varit och så förblir det i överskådlig tid.

Den västra hemisfären är helt enkelt ointresserad av palestinierna. I bästa fall kan de, några miljoner, ges några bantustans kontrollerade av Israel. Där kan de fortsätta den interna maktkampen och ta livet av varandra.

Och EU sysslar med att livrädda bilindustrier, USA förbereder sig på en ny president, och att rädda en fordonsindustri som redan är bortom all hjälp. De arabiska staterna är fortsatt förlamade, eller saknar intresse för den palestinska vardagen.

Mer läsning

Annons