Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En förledande man

/

Den lycklige och lyckligt gifte trollkarlen Owen Brick – alias Den Store Zavello – minns inte hur han somnade, men han vaknar upp i en värld som han bara delvis känner igen. Året är fortfarande 2007. Men elfte september har aldrig hänt. USA befinner sig inte i krig i Irak, däremot i ett blodigt inbördeskrig som krävt miljoner människoliv.

Annons

Parallella världar är ett återkommande tema i Paul Austers författarskap och delvis plockar han upp välbekanta, inte minst välbekant metafiktiva 80-talstrådar i nya romanen ”Mannen i mörkret”.

Owen Brick är bara en nattlig fantasi, frammanad av den sjuttiotvåårige, litteräre kritikern August Brill i ett desperat försök att hålla livets alla smärtpunkter på avstånd.

Brill har råkat ut för en trafikolycka. Han älskade hustru har dött. Han lever i ett hus tillsammans med sin än mer olyckliga dotter och sin bottenlöst olyckliga dotterdotter.

Fantasifostret Owen Brick utvecklas till en eskapistisk överlevnadsnödvändighet. Men Bricks berättelse tar en också en för hans skapare Brill oväntad vändning. Brick tilldelas ett hemligt uppdrag: att mörda den man som drivit USA in i inbördeskrig – August Brill själv.

Absurt, surrealistiskt och metafiktivt i bästa Austerstil. Men vardagen – livet självt – tränger på. Familjen Brill tvingas försöka bottna i verkligheten igen. Våga tala om smärtan.

Romanen är en bagatell på två hundra boksidor, men, givetvis hyperelegant, smittsamt berättad. Och upplivande trots bokens svartsyn, formulerad i ett återkommande mantra. Ett citat av den annars mediokra författaren Rose Hawthorne som i ett ögonblick av klarsyn lakoniskt kommenterade tillvaron med orden ”Medan den befängda världen snurrar vidare”.

”Mannen i mörkret” är förledande, stillsamt medryckande. Och tankeväckande originell, hade jag nog tyckt om jag inte tidigare läst 17 romaner signerade Paul Auster.

Likväl kan få dra en så metalitterär, närmast sentimental skröna och komma undan helskinnad. Jo, faktiskt, trots allt: nöjsam, riktigt trivsam läsning.

 

Mer läsning

Annons