Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pleijel hittar släkt i Gästrikland

/
  • Agneta Pleijel hamnar i Gästrike-Hammarby i sin tredje roman med utgångspunkt från den pleijelska familjens historia.

Agneta Pleijels roman ”Syster och bror” är sista delen av den trilogi, som inleddes med ”Drottningens chirurg” och ”Konungens komediant”.

Annons

Att de två första romanerna handlade om den pleijelska familjens historia stod klart, men anknytning till nutid fanns inte. I den sista delen är anknytningen däremot tydlig.

Som i de flesta dokumentärromaner alltsedan Enquists Legionärerna är själva utforskningen av materialet också med på ett hörn, och vi får också här följa författarens släktspaningar. Och till romanen bifogas ett släktträd, där det framgår att de två syskonen i titeln är författarens morfarsfar och hans syster.

De flesta av oss härstammar ju ganska få generationer bak i tiden från torparen Per Andersson eller Anders Persson, om vilken inga uppgifter existerar annat än födelse- och dödsår, men har man så intressanta förfäder som Agneta Pleijel, och som det fortfarande finns så mycket material om, är det klart att man som ättling blir nyfiken.

Albert Berg, författarens morfarsfar, var konstnär, son till en mycket framstående och i svensk musikhistoria välkänd sångare och sånglärare, Isaac Berg. Men Albert var döv från födseln. Den två år yngre systern Helena hörde däremot alldeles utmärkt och borde ha haft goda framtidsutsikter som operasångare.

Hon uppmuntrades bland annat av en av faderns elever, tant Jenny, mer känd som Jenny Lind. Trots att Isaac Berg var något av en nyckelfigur inom svensk opera under 1800-talet, vägrade han att låta dottern framträda offentligt. Vid privata sammankomster hos fint folk gick det däremot för sig, och Helena gjorde till och med succé i Paris under faderns överinseende.

Men det var ett gott gifte som gällde. Hon blev också djupt förälskad i tonsättaren och dirigenten Jacopo Foroni, som kom in som en stormvind i Stockholms musikliv kring 1850 – han har ju nyligen blivit känd på nytt genom Vadstena-Akademiens lyckosamma framföranden av hans drottning Kristina-opera, ett fint verk, som varit glömt sedan 1800-talet. Helenas känslor var besvarade, Isaac gick motvilligt med på saken, men tragiskt nog avled Foroni plötsligt i kolera.

Helena hamnade i ett resonemangsäktenskap med en medlem av den i Gästriklands historia välkända släkten Petre, Hjalmar, brukspatron på Gästrike-Hammarby. Där utspelas en del av ”Syster och bror”, som alltså också innehåller en hel del intressant gästriksk lokalhistoria. Det gick illa för Helena, äktenskapet var djupt olyckligt, och Hjalmar, som också ägde Hofors och Kungsgården, tvingades i konkurs av A O Wallenberg. Helena dog tidigt, 1880, bara 46 år gammal.

För den döve Albert gick det bättre trots handikappet och en förfärlig barndom, ofta avskild från familjen. Inte minst saknade han de yngre systern, som han haft nära kontakt med, när de var små.

Författaren har specialstuderat den svenska dövstumsundervisningens historia och särskilt den kända skolan på Djurgården, Manilla, där Albert var en tidig elev. Teckenspråk eller tal och läppläsning var en stridsfråga, där Albert tog livlig del. Han gifte sig, om inte stormande lyckligt så dock lyckosammare än Helena, levde ända till 1916, och utan att vara nyskapande var han en relativt framgångsrik konstnär.

Agneta Pleijel är djupt engagerad i sin släkthistoria, försöker inte göra ”litteratur” av den utan berättar ganska rakt av men skriver som alltid mycket bra.

Gränserna mellan redovisning av fakta och hennes egna fantasier kring dem är rätt uppenbara, och det är lätt att ryckas med av hennes intresse för dessa livsöden från förrförra seklet, en tid som känns både mycket nära och mycket fjärran.

Mer läsning

Annons