Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gurskys universum

/

Från Nha Trang till Dubai, från kaoset på en soptipp i Mexiko till symmetrin på Asplunds bibliotek i Stockholm.
Bit för bit bygger fotografen Andreas Gursky vidare på sin egen encyklopedi. I en omfattande utställning visar Moderna museet 150 av hans bilder.

Annons

Hans bilder tar andan ur betraktaren. Med samma skarpt registrerande öga fotograferar Andreas Gursky propagandauppvisningar i Nordkorea, skidtävlingar i de schweiziska Alperna och det ekonomiska tumultet på Tokyobörsen. Bilderna är uppblåsta till monumentala format, där varje liten detalj framträder med extrem skärpa.

Men när Moderna museet i Stockholm nu visar den tyske fotografens verk har man valt att göra en utställning som omfattar hela hans konstnärskap.

Och för att få plats med så många bilder som möjligt har Andreas Gursky gjort nya kopior i mindre skala av de flesta av sina storformatsbilder.

– Det var ett experiment. Från början såg jag det som en oupplöslig helhet, de små bilderna måste hängas tillsammans för att fungera. Det folk känner till om mig är de stora fotografierna, men det här har också blivit ett försök att bevisa att en stark bild fungerar även i liten skala, säger han.

Andreas Gursky är en av de främsta nu levande företrädarna för den moderna fotokonsten. Skolad av banbrytare som Hasselbladspristagarna Bernd och Hilla Becher i Düsseldorf, känd för sina outtröttliga försök att tänja på fotografiets och verklighetens gränser.

Gursky sticker inte under stol med att hans bilder knappast kan betraktas som autentiska dokumentationer. Han komprimerar verkligheten, konstaterar han, tar bort och lägger till i bilderna för att förverkliga sitt projekt.

– Ta den här bilden av Rimini till exempel, det är en sorts klichébild. Massturismen startade i Rimini på 1950-talet och alla har sin egen fantasi om hur det såg ut där på den tiden. För mig är det mer än en bild från Rimini, det är en prototyp av en strand och av massturism. Många av mina bilder är just prototyper och idealbilder.

Mötet med Andreas Gursky blir mycket kort och är omgärdat av restriktioner. Utställningen har redan visats i Krefeld i Tyskland, där Gursky är enormt uppburen, och den skygge fotografen har tröttnat på att stå i centrum. SVT vill göra ett reportage om honom, men får inte filma honom och knappt ens spela in hans röst.

Samtidigt vibrerar han av en slags inre glädje över att se en så stor del av sitt konstnärskap samlat på ett och samma ställe.

På Moderna museet hänger bilder från 1980 fram till 2008, från den tidigaste skoltidens närmast dokumentära fotografier av gasspisar och serveringsdiskar till de sista bilderna där Gursky digitalt konstruerat varje detalj i ett intrikat rastermönster.

– Vad jag känner just nu? Lycka, säger han stillsamt.

Det är uppenbart att Andreas Gurskys konstnärliga verksamhet är en sorts evighetsprojekt.

Själv liknar han sig vid en bibliotekarie eller en man som sakta fogar samman sitt eget uppslagsverk över världen och dess invånare.

Men vilken roll spelar människan egentligen i hans förföriskt vackra och välregisserade bilder? Är de ofta pyttesmå mänskliga varelserna enbart ämnade att illustrera sin egen betydelselöshet i världsalltet?

Andreas Gursky ser det inte riktigt så. Han exemplifierar med bilden från det japanska neutrino-observatoriet Kamiokande – en sciencefictionliknande vattenfylld konstruktion fylld till brädden av ljusdetektorer.

– Om jag inte hade haft med människorna i bilden hade man för det första inte fått perspektiv på storleken. Men jag var också intresserad av något annat. Det hade varit en stor olycka i tanken och teknikerna tvingades ge sig ut i primitiva båtar för att hitta felet. Det blev en paradox som säger något om livet. Trots att vi lever i en högteknologisk värld måste vi fortfarande improvisera.

– Nja, det finns ju inte människor i alla mina bilder. En del skildrar naturen, men det är alltid uppenbart att naturen inte är orörd, den är alltid vidrörd av en mänsklig hand.

 

Mer läsning

Annons