Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Låt "Glee" inspirera att se de modiga människor som finns omkring oss

I torsdags hade "Glee" premiär i TV4, en serie som är extremt populär i USA - 25 miljoner amerikaner såg första programmet i maj 2009.Serien utspelar sig i en typisk high school miljö där status och grupptillhörighet genomsyrar vardagen.

Annons

Spanskaläraren Will bestämmer sig för att utmana den gängse ordningen och höja statusen på körprojektet och därmed också de ungdomar som är med."Glee" har ett smart manus med mängder av populärkulturella referenser, skruvade karaktärer och oväntade vändningar.

När Will vill värva tjejer från cheerleadergruppen, eftersom han måste ha med ungdomar som redan är högstatus för att locka andra till gruppen, säger tränaren Sue: "Nu stör du mönstret. Alla i high school hamnar i olika fack."Det är förstås just detta han utmanar och också det som gör serien sevärd. För ungarna i hans grupp tillhör inte de mest populära, som hos Sue. Istället är de alla egna på något sätt, killen som är queer, gothtjejen, killen i rullstol, tjejen som alla tycker är töntig fast hon inte gjort nåt och så vidare. Och även om det kanske låter stereotypt så blir resultatet på något sätt ändå inte det. Istället lyfter karaktärerna och det framstår faktiskt direkt som mycket roligare att vara en av dem än en av alla de klonade cheerleadertjejerna eller idrottskillarna.

De vuxna i "Glee" framstår till en början som ganska grunda tills den mest kontrollerade personen också visar sig vara den mest insiktsfulla. Och så är det ju hela tiden i livet, man vet aldrig vad som döljer sig där bakom, personen med rätt attribut och den högsta statusen kan visa sig ha den svagaste självkänslan och den mest oansenlige den häftigaste energi och mod. Och vad är viktigare än att hitta sätt att se förbi allt det där yttre för att istället hitta en känsla för vem personen egentligen är? I "Glee" använder de sången till det och lyckas förmedla den fulla närvaron, glädjen och gemenskapen som körsångare kan uppleva - tillfällen där rullstolen eller färgen på ens hud inte spelar någon som helst roll. Pardans är en annan arena där man kan öva sig på att möta andra på ett mer neutralt sätt. Där bakgrund, ålder och status inte är lika viktigt som i andra sociala sammanhang.

Serien får mig också att tänka på alla de modiga personer som finns omkring mig och som går emot det som förväntas av dem; Jessica som utmanar sig mer och mer på varenda träning, trots att hon är ensam tjej bland yngre killar, Niklas som vill byta liv efter 35 år och vågar se att han vill ha något annat, Vincent som har sin egen musikgenre och min mamma som ser livet och alla med snälla ögon trots hårda bud.

Och lyckas "Glee" väcka mer mod och mindre fördomsfullhet, ja då är den klart sevärd.

Ellen Landberg

Mer läsning

Annons