Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Changeling

/

Changeling
Regi: Clint Eastwood
Med: Angelina Jolie, John Malkovich, Colm Feore med flera
Filmstaden, Gävle

Annons

Clint Eastwood är att lita på. Han kan berätta en historia. Han skulle ha varit oslagbar vid lägerelden.
Det här var vad som hände, säger han.

Numera är det nästan bara historiska tv-dramer och Clint Eastwood-filmer som beskriver skeenden så obekymrat omodernt.


”Changeling” bygger på en sann historia, ett rättsfall. Det återges kronologiskt. Förstås.
Året är 1928. Den ensamstående mamman Christine Collins (Angelina Jolie) kommer hem från jobbet och upptäcker att hennes nioåriga son Walter är försvunnen.


Efter några förtvivlade veckor hittas han. Men. Mamman protesterar. Det där är inte min Walter! Jodå, försäkrar Los Angeles-polisen som ser chansen att äntligen visa upp ordningsmaktens effektivitet.


Hela kåren anses nämligen allmänt genomkorrupt, kritiserad av bland annat en rättmedveten pastor (John Malkovich, äntligen i en rakryggad roll). Det hindrar dock inte polisen från att både nonchalera och omyndigförklara mamman/kvinnan. Trots att den återuppståndne sonen till exempel är en hel decimeter kortare än pojken som försvann.
Så, vad hände egentligen Walter? ”Changeling” är baserat på vad som kommit att kallas The Wineville Chicken Coop Murders. Oroande, eller hur? Det tar åratal att nysta upp det förskräckliga fallet och på bio nästan två och en halv timme. Då har vi sett vidriga rättsövergrepp och för övrigt även en säker Angelina Jolie som slutgiltigt begraver Lara Croft.


Tidsandan, återskapad med hattar, frisyrer och fyrkantiga bilar, görs aldrig sådär påfluget överdriven som i många filmer. Känslorna kommer först för Clintan: en plågad mammas kamp.


”Changeling” engagerar trots att den är envist långsam och grundlig.
Inget Oscarsmaterial tycker jag. Men en hederlig berättelse. Ja, det är det.

Mer läsning

Annons