Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Twilight

/

Twilight

Regi: Catherine Hardwicke

Med: Kristen Stewart, Robert Pattinson, Peter Facinelli med flera

Filmstaden, Gävle

Annons

Det måste bli en trea. För ”Twilight” är både motbjudande – och fulländad på sitt sätt. Fulländat fuktigt svulstig.

Här är en galet vacker, blek ung man som lider all världens kval under försöken att tygla sina lustar. Och en vilsen tjej som behöver hans gudomliga beskydd.

Problemet med ”Twilight” är alltså att den för att gestalta tonårslängtan i dess mest över- hettade, högspända form, använder sig av traditionella könsroller, lika grotesk uppförstorade.

Men det där vill ni inte höra, ni som läst böckerna av Stephenie Meyer och bara väntat på att få se två älskande som skiljs åt av oöverstigliga hinder. Han är vampyr och Hon maten.

16-åriga Bella flyttar till en gråmulen småstad, börjar ny skola och drabbas av Edward (till och med namnen känns victorianska). Filmen består till stor del av typiska highschoolscener som kröns av den oundvikliga ”the prom”.

Och allt handlar förstås egentligen om den eviga frågan: kan du älska mig för den jag är?

Ett starkt försonande drag är också filmens humor: etiska blodsugare käkar ”vegetariskt” (bara rådjur, inte människor), att möta svärföräldrarna känns förstås mer än vanligt som att ligga på slaktbänken, och vi tillåts fnissa vällustigt åt den oåtkomliga mallstroppen Edward.

Nu är ”Twiligt” långt ifrån någon vampyrfilm även om vampyrmyten är en given bild för att beskriva sex och besatthet.

Nej, det är en annan klassisk romantradition som förs vidare. Arvet från Jane Austen, från Charlotte Brontë och från Louisa M Alcotts ”Unga flickor”.

Så varför dyker något så förtvivlat renhjärtat som ”Twiligt” upp i vår tid?

Förhoppningsvis är det bara den amerikanska tonårsfilmen som gått in i en mer kontemplativ fas.

Önskar jag visste.

Men det oroar mig aningens, att författaren är mormon.

Mer läsning

Annons