Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Underbart att ”Soraya M” når den kraftfulla vita duken

/

Soraya M

Regi: Cyrus Nowrasteh

Med: Shohreh Aghdashloo, Mozhan Marnó, Jim Caviezel med flera

Filmstaden, Gävle

Annons

Hennes man kastar första stenen, rätt i pannan. Den studsar till och det tunna röda blodet täcker snart ansiktet. Kameran dröjer kvar och fler stenar följer.

Det låter och det slafsar när de träffar huvudet, gång på gång. Det är skräckfilm på riktigt. Det är medeltidsvecka i Iran.

Regissören till ”Soraya M”, Cyrus Nowrasteh, har sagt att filmen om steningen av den iranska dödsdömda kvinnan Soraya, är, förutom skakande och sann, också spännande.

Jag håller inte alls med. Här, i den gudsförgätna iranska byn i mitten av 1980-talet, finns ingen spänning, knappt ens något liv. Och, kom igen, jag kräver inte spänning och underhållning när jag ser en spelfilm om resultatet av iranska sharialagar.

En film som dessutom blir dubbelt aktuell genom det iranska valet i somras, och eftermälet kring detsamma.

Även om skådespelarinsatserna är berömvärda kommer de i skymundan av budskapet och historien. Och det gör faktiskt ingenting.

Cyrus Nowrasteh är något så ovanligt som en regissör med uttalade konservativa åsikter. Det blev en hastigt uppflammande debatt när hans ”The path to 9/11” visades i amerikansk tv. Filmen beskriver den amerikanska politiken åren före 11 september 2001, och anklagades bland annat för att gå republikaners ärenden.

Nowrasthes konservativa, eller libertarianska som han själv föredrar att kalla den, hållning antar en lätt ironisk touche när man beaktar bakgrunden till ”Soraya M”. Begreppet konservativ får plötsligt en helt ny innebörd.

Det är underbart, om man nu kan använda ett sådant ord i de här sammanhangen, att ”Soraya M” når den kraftfulla vita duken.

Mer läsning

Annons