Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu håller Hedesunda andan

/
  • Osäker. Amanda Holmgren springer på farfar Birger, som fortfarande inte har bestämt sig för om han ska våga titta på kvällens tävling.
  • Det pratas om Alice. Elina Johansson på restaurangen Södra Brunn säger att det är mycket surr om Alice. Många peppar varandra att ringa och rösta. Själv röstar hon på Alice varje fredag.
  • På kartan. Varje gång man läser epitetet ”Hedesundatjejen” i kvällspressen så känns det lite konstigt, men bra, tycker Niklas Westblom på butiken GNK.
  • I Alice-land. Jenny Wiksten, Amanda Holmgren och lille Sigge går förbi Alices hus i Hedesunda när de promenerar ner på byn för att sätta upp ”ring och rösta”-pepp-skyltar. För trots att de saknar henne så vill de inte ha hem henne riktigt än.

l Hedesunda saknar sin Idol-Alice Svensson. Men ingen här vill för allt i världen ha hem henne riktigt än. I kväll håller hela byn tummarna för att hon ska ta sig vidare till finalen i Globen.

Annons

Snön som faller får Hedesunda att likna ett idylliskt julkort, med sina bygator och träkåkarna runtom. Amanda Holmgren, Idol-Alices kusin, går fram till en av de där träkåkarna och knackar på. I just det här huset håller Handelsbanken till. Och trots att det är tjugo minuter kvar tills banken öppnar så släpps Amanda in. Hon är på skyltrunda. Går runt med hemmagjorda skyltar som uppmanar Hedesunda-borna att ringa och rösta för att behålla Alice i tävlingen. Det är bara en kvaltävling kvar nu. Kvällens omgång. Klarar sig Alice där så är hon i final.

Pernilla Strömberg som jobbar på banken räcker tejpen till Amanda, som redan har klättrat in bakom skyltarna med husannonser. Att hennes ”Heja Alice”-skylt i fönstret täcker över annonserna bryr sig inte Pernilla om. Alice sjöng ju på Pernillas bröllop tidigare i år. Så nu gör hon allt för att stötta Alice. Hon har till och med marknadsfört Alice på Handelbanken i Hedesundas hemsida, säger hon och visar stolt på sin egen skärm. Och faktiskt, där ligger en liten text på förstasidan med rubriken: ”Heja på Alice i Idol!”.

Det är något visst med den där Alice Svensson. Det tycker hela släktklanen runtomkring henne. När hon befinner sig i ett rum så märker man det. Hon behöver inte säga någonting, inte göra ett ljud, man märker hennes närvaro ändå. Och nu när hon är i Stockholm så känns det väldigt tomt. Hon är den som alltid kommer och hälsar på, alltid är med på alla släktkalas. Och julkorten, hur blir det nu med dem i år när hon är där nere? Alice brukar alltid pyssla ihop sina egna julkort och skicka till oss, förklarar Amanda.

Alice yngre kusin Evelina Holmgren berättar att hon sms:ade med Alice häromdagen och berättade att de hade lite julmys.

Och fick till svar av Alice att: ”det närmaste jag kommer julmys är väl kalendern på hotellrummet”.

Isabell Ottosson, Alice moster, har åkt ner till Stockholm nästan varje fredag för att stödja Alice. Trots det har hon knappt hunnit träffa henne.

– Vi får inte träffa henne mer än några andra. De har ju stora vakter som stoppar en där nere. Så efter programmet får man ställa sig i kö tillsammans med dem som vill ha autografer. Så får man väl säga hej när man kommer fram, men det är knappt hon hinner se en, hon är ju så påpassad.

Men Alice största önskan är ändå att de där hemma ska bry sig, säger Amanda. Och stödet från släkten betyder enormt mycket för henne.

När vi går där med skyltarna i snön och pratar så sträcker Amanda plötsligt ut armen och pekar mot ett hus. Där bor Alice, säger hon.

Omedvetet saktar jag ner stegen och stannar snart helt. Det är ett stort trähus, beige med mintgröna knutar. På en vindflöjel på ett av taken står årtalet 1905 instansat. Det är mörkt och tomt. Jag frågar när Alice senast var hemma i Hedesunda. Det var den 15 november. Då var de här med tv-teamet från TV4, för att illustrera vad kärlek betydde för Alice, det var ett tema som produktionsbolaget hade kommit på. Alice svar: släkten. Men hon var förstås påpassad då också.

I Alice frånvaro blir nu hennes släktklan lite extra påhoppade i Hedesunda. Det är många som stoppar dem på gatorna och på Ica och vill prata om Alice. Många vill också berätta om hur mycket de röstar: ”Jag röstade tio gånger”, eller ”Jag röstade tjugo gånger på Alice”. Och Amanda tror att programmet har fått många nya tittare i Hedesunda, sådana som aldrig tittar på Idol annars men som känner igen Alice. Hon har ju sjungit vid midsommarfirandet på Ön i alla år till exempel. Och på Hedesundas Cityfest varje gång. Hon betyder något för många här.

Något liknande är Niklas Westblom, butiksbiträde på GNK, inne på.

– Det är kul för det sätter verkligen Hedesunda på kartan, säger han.

– Och det märks att det blir nästan som en OS-final i ishockey eller någonting. Även om man inte är så intresserad i vanliga fall så blir det det här att: ”nu måste man ju titta!”. Och sen sitter man där och röstar.

När vi sitter samlade i Amandas kök i det gamla stationshuset i Hedesunda och äter vaniljbullar och dricker kaffe pratar släkten oupphörligt om Alice, om alla de skivor hon spelat in, alla dop hon sjungit så vackert på och om hennes Macarenashow för släkten när hon bara var fyra år. Och om alla talangtävlingar hon varit med på, de är så många att släkten har svårt att komma ihåg alla.

Moster Isabell oroar sig för att Alice knappt verkar få sova där nere på hotellrummet, och mat hinner hon knappt äta heller, det blir bara snabbmat. De längtar så mycket efter att få tillbaka Alice till Hedesunda att jag blir tvungen att fråga om de kanske rent av vill att hon ska åka ut så att hon kommer hem snart.

– Nej, nej, nej, säger Amanda. Nu är det Idol som gäller för henne och det måste vi förstå. Och har hon nu kommit så här långt så skulle det ju vara hemskt synd om hon skulle snubbla på mållinjen. Sen nästan vädjar hon:

– Nu måste vi alla rösta på Alice så att hon kommer till finalen i Globen.

Mer läsning

Annons