Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

The Refreshments

/

The Refreshments
”A band's gotta do what a band's gotta do”
(Bonnier music)

Annons

”A band's gotta do what a band's gotta do”.

Ett band måste göra vad ett band måste göra. Och bland de viktigare sakerna inom den kategorin är att lyssna till fansen. Lite för mycket dansband, har det varnats om för Refreshments senaste insatser.

Och när de nu återvänder med ny platta samma år som bandet firar 20-årsjubileum, är det med ett rocksound där kanterna har slipats vassare.

En sak har inte förändrats: Refreshments är alltjämt ett av landets mest hårdsvängande band, med sin poppiga boogierock.

Det är musik att, i en lite för gammal bil, glida fram på de svenska landsvägarna till.

Med ett jubileum är det naturligt att blicka bakåt, mot rötterna och inspirationerna, de som fanns med från början och de som fortfarande finns med. I ”Rock'n'roll heaven” finns de gamla hjältarna närvarande: Elvis, Buddy Holly med flera.

Skivans i mitt tycke mest sympatiska låt är ”She makes me cool”, om killen som var lite skum och mest lyssnade på gamla låtar, men som träffade flickan som gjorde honom cool. ”She's made a man of a fool / she's so hot she makes me cool”.

Kanske är det självbiografiskt av Joakim Arnell, som är tillsammans med Annie Marie Dolan, vilket gör honom till en del av Jerry Lee Lewis släkt (hon är dotter till Linda Gail Lewis, som ofta syns på scenerna i Gästrikland och Norduppland).

”A band's gotta do what a band's gotta do” är lite för repetitiv, och Refreshments på skiva är inte riktigt samma sak som bandet live.

Men dessa dagar, med en krisande skivindustri, är det väl att föredra att vara en blekare version av sig själv på cd än tvärtom.

Mer läsning

Annons