Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Obama – politisk superstjärna

Annons

Läser nyheten om 80 000 åhörare, ja, 80 000 åhörare, som på fotbollsarenan Invesco Field i Denver, USA, natten mot fredag svensk tid såg Barack Obama hålla sitt nomineringstal.

80 000 åhörare för ett politiskt tal är en helt overklig siffra. Aftonbladets Per Bjurman som närvarade vid det där talet liknar det hela vid en rockkonsert på sin USA-blogg:

”Fan, känslorna, laddningen och vrålet när Obama till sist klev ut på scenen....de enda gångerna jag upplevt något liknande är när en Springsteen eller ett Rolling Stones eller ett U2 kommit ut för extranummer på liknande arenor.”

Amerikanska presidentvalskampanjer är magnifikt regisserade skådespel, som i dessa dagar drar tiotusentals besökare för att lyssna på ett tal. Eller som pizzaförsäljaren Bernard Ogletree uttryckte det i Ekot, det skadar inte om politik är lite underhållande. Något vi tyvärr i Sverige tyvärr ser väldigt lite av eftersom rädslan för att inte uppfattas som seriös nog är större än viljan att pröva nya former och nya vägar till deltagande och nya former av politisk kommunikation.

 

Men nu står han alltså till sist där, Barack Obama, som demokraternas presidentvalskandidat, i ett val som beskrivs som historiskt. En man som på grund av sitt ursprung själv blir historisk om han lyckas vinna presidentvalet.

 

Obama som kritiserats för att sakna substans, vara för mycket akademiker i sin framtoning och för lite medelklass. Men som samtidigt hyllas på grund av sin retoriska förmåga och intellektuella briljans. Obama är just akademiker, utbildad jurist, precis som näst intill alla de män som tagit sig fram till presidentposten. I ett land där runt 30 procent av befolkningen har en akademisk bakgrund är inte det nödvändigtvis bara en tillgång.Vi behöver känna igen oss i våra representanter, inte bara beundra dem, eftersom de skall föra vår talan i rollen som politiker.

Obama har tidigare kritiserats för att vara allt för oprecis rörande innehållet i den förändring han utlovar om han väljs till president. Men agendan finns där. Och handlar bland annat om skattesänkningar som skall komma 95 procent av det amerikanska folket till del.

Obama tror genuint på sin egen förmåga att förändra. I boken ”The Audacity of Hope” tecknar han ett porträtt av sitt land och de brister han ser, om än utan att egentligen komma med några lösningar. Ett valmanifest författat av en politiker som gjort en enastående och spikrak karriär.

Och nu är Obama alltså närmare slutmålet än någonsin. En pragmatisk politiker, en talare av rang, ett synnerligen skarpt intellekt. En man vars förhållningssätt till uppdraget som folkvald framstår som både hälsosamt och insiktsfullt. Men också bitvis väl pragmatiskt och sin egen överideolog.

 

Nu återstår bara att se om han lyckas övertyga sina medmänniskor om att USA är i behov av en förändring.

 

Mer läsning

Annons