Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Afghanistan är inte ett säkert land att återvända till

Annons

Terror och våldsamheter är vardag för afghanerna. Bara i år ligger Daesh bakom minst sex självmordsattentat riktade mot den shiitiska befolkningen och under de senaste månaderna har talibanerna utökat sina territorier så att de nu kontrollerar över 40 procent av Afghanistan.

 

Afghanistan är också ett av världens fattigaste länder och den ekonomiska tillväxten har avstannat sedan de internationella styrkorna drog sig tillbaka år 2014. Minst 60 procent av statsbudgeten är i dag finansierad av biståndspengar och internationellt stöd. På många platser i Afghanistan är läget mellan de olika etniska grupperna spänt och vissa minoritetsgrupper utsätts för systematisk diskriminering och är särskilt utsatta, exempelvis hazarerna.

 

Sverige har under många år nu varit ett av de länder som aktivt bidragit både militärt och civilt till fredsbyggande, konfliktlösning, fattigdomsbekämpning och förbättrad situation i Afghanistan, inte minst för kvinnor och flickor och engagemanget kvarstår. Genom Svenska Afghanistankommittén har Sveriges bistånd till landet en särskild ställning och når ut i hela landet till skillnad mot många andra givare.

 

Men samtidigt som EU:s medlemsländer skickar utökade trupper till Afghanistan på grund av det försämrade säkerhetsläget skickar vi även asylsökande afghaner tillbaka till Afghanistan. Afghaner anses av migrationsmyndigheterna i EU-länderna av någon outgrundlig anledning vara ekonomiska lycksökare istället för skyddsbehövande och skickas tillbaka med grund i att Afghanistan anses vara ett så kallat säkert att land att resa till.

 

Ett avgörande problem som kvarstår med bland annat svenska Migrationsverkets behandling av afghanska flyktingärenden är det faktum att man gör en regional riskbedömningsprocess och inte utgår från säkerhetssituationen i landet som helhet. Det innebär att Sverige skickar tillbaka flyktingar till andra regioner än de som de ursprungligen kommer ifrån om hotbilden anses vara lägre just i det området.

 

Problemet är då att människor hamnar på platser där de inte har något socialt skyddsnät eller någon kontext. Många har varit flyktingar hela livet och har aldrig satt sin fot i Afghanistan. Det kan ur ett svenskt perspektiv tyckas vara mindre allvarligt men på grund av hur samhällsstrukturen med klaner i Afghanistan ser ut så kan det få ödesdigra konsekvenser för de individer vi skickar tillbaka.

 

I veckan röstar vi i EU-parlamentet om en resolution om läget i Afghanistan och jag hoppas att parlamentets gemensamma ställningstagande kommer att understryka situationens allvar och sända en stark signal till medlemsländerna, Sverige inräknat, att Afghanistan inte är en säker plats dit människor som flytt terror och utsatthet ska skickas tillbaka till. Att regeringen nu lägger ett förslag om de ensamkommande ungdomarna från Afghanistan är enormt efterlängtat och något som vi kämpat hårt för i Miljöpartiet. Men det är framförallt också en humanitär seger för Sverige som land och för ungdomarna som flytt undan krig och misär men hamnat i kläm och får eller riskerar att få avslag på grund av utdragna handläggningstider.

 

Afghanistan är inte en säker plats och om vi i Sverige ska förbli den humanitära stormakt vi gör anspråk på att vara, så måste vi fortsätta att gå i bräschen för en human flyktingpolitik, inte minst när det handlar om ett av världens farligaste länder.

 

Bodil Valero (MP)

EU-parlamentariker

 LÄS ANDRA DEBATTER: Sjukvården behöver ett förlusttak – inte ett vinsttak

MP: Näringen ska bli ett internationellt exempel på grön stadsplanering

Åtstramningar inom LSS: "Det handlar om människor vars vardag slås i spillror när mattan dras undan"

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons